Stiftelseredovisningens särart - Ekonomihögskolan - Mälardalens ...

Stiftelseredovisningens särart
En analys av redovisningen i avkastningsstiftelser utifrån ett intressentperspektiv
avkastningsstiftelser underlåter att redovisa förvaltningsberättelse i
årsredovisningen men även i de fall då den finns så är den i vissa fall felaktig
eller saknar väsentlig information. Detta torde främst bero på okunskap,
antingen hos förvaltaren eller revisorn. De har även anmärkningar på
revisorernas arbete i den mening att de förbiser eller tar lätt på de delar som
nämns i SL: s 4: e kapitel om revision.
Det råder olika syn på hur realisationsresultatet skall inräknas i begreppet
avkastning, beroende på vilket synsätt eller skola som praktiseras.
Tillsynsmyndigheten förespråkar att reavinster kan delas ut i de fall
förordnandet beskriver avkastning utan någon relation till räntor och
utdelningar och i kombination med att värdesäkringar har skett regelbundet
under åren.
På vilket sätt bör praxis utvecklas för att ge en mer stiftelseanpassad
redovisning?
På det stora hela så tycker tillsynsmyndigheten att det finns en likformighet i
stiftelseredovisningen, men att det förekommer många individuella avvikelser i
uppställning och utformning av redovisningen. Normgivning och god
redovisningssed behöver dock utvecklas för att redovisningen i
avkastningsstiftelser skall bli mer harmoniserad. Exempel på detta kan vara en
beskrivning om vad en förvaltningsberättelse bör innehålla.
Tillsynsmyndigheten är beroende av att revisorerna praktiserar en likformad
redovisning, vilket ställer krav på revisorerna att utveckla en gemensam praxis.
Detta är en förutsättning för att tillsynsmyndigheten skall kunna genomföra sin
kontroll och granskning av stiftelsernas redovisning på ett tillfredsställande
sätt.
4.4 Presentation av Sören Wikerfelt, Bokföringsnämnden
Sören Wikerfelt arbetar på Bokföringsnämnden i Stockholm med normgivning
till bland annat avkastningsstiftelser. Han var även med vid framtagandet av
uttalandet U 95:3, Redovisning i avkastningsstiftelser, som tillämpades första
gången för räkenskapsåret 1996.
4.4.1 Sammanställning av intervjun med Sören Wikerfelt
Vilka krav ställer avkastningsstiftelsens särart på redovisningen?
BFN: s normgivning är främst avsedd att styra upp redovisningen i olika typer
av associationer så att god redovisningssed efterlevs. När BFN utformar
normerna så har de en tanke om vilka som skall läsa dessa och en
sammanvägning av olika intressenters behov tas i beaktning. I fallet
avkastningsstiftelser och BFN U 95:3 så har en anpassning skett för att
tillgodose informationsbehovet som finns hos den ursprunglige givaren eller
33