04.09.2013 Views

Stiftelseredovisningens särart - Ekonomihögskolan - Mälardalens ...

Stiftelseredovisningens särart - Ekonomihögskolan - Mälardalens ...

Stiftelseredovisningens särart - Ekonomihögskolan - Mälardalens ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Stiftelseredovisningens</strong> <strong>särart</strong><br />

En analys av redovisningen i avkastningsstiftelser utifrån ett intressentperspektiv<br />

I ett uttalande behandlar BFN en mer begränsad frågeställning, där<br />

uttalandena i allmänhet återger innehållet i något allmänt råd som nämnden<br />

tidigare meddelat. I denna del har uttalandet samma rättsliga ställning som<br />

råden. Motsvarande gäller om de innehåller en redogörelse för en bestämmelse<br />

i t.ex. bokföringslagen. En bestämmelse i lag skall självklart följas och att den<br />

inkluderas i ett uttalande innebär inte någon ändring i detta avseende. De<br />

kommentarer och exempel som ges i uttalandet innebär inte tillägg eller<br />

ändringar i författningsbestämmelser eller allmänna råd utan tolkar och<br />

illustrerar innebörden i dessa. 53<br />

3.2.4 Lagstiftning<br />

Stiftelserna i Sverige har en stor gemensam förmögenhet och är av stor<br />

betydelse för vårt samhälle, framförallt genom det ekonomiska stöd de ger till<br />

samhällsnyttig verksamhet. 54 Det stora antalet stiftelser och deras ekonomiska<br />

betydelse ökade behovet av en tydligare lagstiftning gällande:<br />

• vad som egentligen är en stiftelse<br />

• ansvaret för förvaltningen<br />

• bokföring<br />

• årsredovisning<br />

• revision 55<br />

Mot bakgrund av stiftelsernas betydelse för samhället var osäkerheten om<br />

rättsläget och bristen på tidsenlig lagstiftning otillfredsställande. Det behövdes<br />

en allmän lagstiftning om stiftelser som kunde klargöra rättsläget. 56 Frågor<br />

som om en viss konstruktion verkligen var en stiftelse och vem som ansvarade<br />

för förvaltningen var till nackdel för både de som ville bilda en stiftelse och för<br />

utomstående som exempelvis blivande donatorer. 57<br />

Stiftelselagen trädde således ikraft 1996 och innan dess var rättsläget för<br />

stiftelser ganska oklart. 58 Även för omvärlden var det besvärande att det<br />

saknades bestämmelser om löpande bokföring, årsredovisning och revision. I<br />

och med införandet av SL blev rättsläget kring stiftelser tydligare och en större<br />

offentlighet uppnåddes. SL saknar dock specifika regler för redovisning och<br />

anger enbart i 3 kapitlet att stiftelser som är bokföringsskyldiga är skyldiga att<br />

ha minst en revisor, vilken är föremål för årlig kontroll av<br />

tillsynsmyndigheten. En hänvisning sker till bokföringslagen (1976:125), BFL<br />

för fullgörande av bokföringsskyldigheten. 59<br />

53<br />

www.bfn.se<br />

54<br />

Lundén. B, Stiftelser – Juridik och beskattning, s 11<br />

55<br />

ibid, s 12<br />

56<br />

Isoz, H, Stiftelselagen – en kommentar, s 18<br />

57<br />

Lunden, B, Stiftelser - Juridik och beskattning, s 12 f<br />

58<br />

Bjelkberg, B, Stiftelser s 1<br />

59<br />

Isoz, H, Stiftelselagen – en kommentar, s 21<br />

16

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!