Stiftelseredovisningens särart - Ekonomihögskolan - Mälardalens ...
Stiftelseredovisningens särart - Ekonomihögskolan - Mälardalens ...
Stiftelseredovisningens särart - Ekonomihögskolan - Mälardalens ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Stiftelseredovisningens</strong> <strong>särart</strong><br />
En analys av redovisningen i avkastningsstiftelser utifrån ett intressentperspektiv<br />
I ett uttalande behandlar BFN en mer begränsad frågeställning, där<br />
uttalandena i allmänhet återger innehållet i något allmänt råd som nämnden<br />
tidigare meddelat. I denna del har uttalandet samma rättsliga ställning som<br />
råden. Motsvarande gäller om de innehåller en redogörelse för en bestämmelse<br />
i t.ex. bokföringslagen. En bestämmelse i lag skall självklart följas och att den<br />
inkluderas i ett uttalande innebär inte någon ändring i detta avseende. De<br />
kommentarer och exempel som ges i uttalandet innebär inte tillägg eller<br />
ändringar i författningsbestämmelser eller allmänna råd utan tolkar och<br />
illustrerar innebörden i dessa. 53<br />
3.2.4 Lagstiftning<br />
Stiftelserna i Sverige har en stor gemensam förmögenhet och är av stor<br />
betydelse för vårt samhälle, framförallt genom det ekonomiska stöd de ger till<br />
samhällsnyttig verksamhet. 54 Det stora antalet stiftelser och deras ekonomiska<br />
betydelse ökade behovet av en tydligare lagstiftning gällande:<br />
• vad som egentligen är en stiftelse<br />
• ansvaret för förvaltningen<br />
• bokföring<br />
• årsredovisning<br />
• revision 55<br />
Mot bakgrund av stiftelsernas betydelse för samhället var osäkerheten om<br />
rättsläget och bristen på tidsenlig lagstiftning otillfredsställande. Det behövdes<br />
en allmän lagstiftning om stiftelser som kunde klargöra rättsläget. 56 Frågor<br />
som om en viss konstruktion verkligen var en stiftelse och vem som ansvarade<br />
för förvaltningen var till nackdel för både de som ville bilda en stiftelse och för<br />
utomstående som exempelvis blivande donatorer. 57<br />
Stiftelselagen trädde således ikraft 1996 och innan dess var rättsläget för<br />
stiftelser ganska oklart. 58 Även för omvärlden var det besvärande att det<br />
saknades bestämmelser om löpande bokföring, årsredovisning och revision. I<br />
och med införandet av SL blev rättsläget kring stiftelser tydligare och en större<br />
offentlighet uppnåddes. SL saknar dock specifika regler för redovisning och<br />
anger enbart i 3 kapitlet att stiftelser som är bokföringsskyldiga är skyldiga att<br />
ha minst en revisor, vilken är föremål för årlig kontroll av<br />
tillsynsmyndigheten. En hänvisning sker till bokföringslagen (1976:125), BFL<br />
för fullgörande av bokföringsskyldigheten. 59<br />
53<br />
www.bfn.se<br />
54<br />
Lundén. B, Stiftelser – Juridik och beskattning, s 11<br />
55<br />
ibid, s 12<br />
56<br />
Isoz, H, Stiftelselagen – en kommentar, s 18<br />
57<br />
Lunden, B, Stiftelser - Juridik och beskattning, s 12 f<br />
58<br />
Bjelkberg, B, Stiftelser s 1<br />
59<br />
Isoz, H, Stiftelselagen – en kommentar, s 21<br />
16