Stiftelseredovisningens särart - Ekonomihögskolan - Mälardalens ...

Stiftelseredovisningens särart
En analys av redovisningen i avkastningsstiftelser utifrån ett intressentperspektiv
tillämpningen för stiftelser. Detta innebär att avkastningsstiftelser i
normalfallet inte kan tillämpa ÅRL i sin helhet.
Det egna kapitalet kan ses som en restpost mellan tillgångar och skulder, där
uppdelningen bör baseras på utdelningsbart och icke utdelningsbart kapital.
Huvudsaken är att uppdelningen sker på ett sådant sätt att läsbarheten ökar för
läsaren.
Vidare skall omföringar från fritt eget kapital till bundet eget kapital ske på
balansdagen för innevarande år för att visa hur mycket som är bundet
respektive fritt för utdelning. Till detta bör läggas tilläggsupplysningar som är
lämpliga, dessutom bör en redovisning ske i förvaltningsberättelsen över hur
stiftelseförordnandet har tolkats.
På vilket sätt bör praxis utvecklas för att ge en mer stiftelseanpassad
redovisning?
BFN anser att det finns en målkonflikt mellan ett utbyggt regelverk och
tillfredsställande informationsgivning. Mer normgivning gör att stiftelser
fjärmas från tanken om ett gemensamt regelverk vilket kan ses som en nackdel,
det ger dock en ökad information och underlättar för stiftelseredovisningen.
Vid införandet av BFN U 95:3 gjordes den bedömningen att de allmänna
delarna i uttalandet räckte, resten förväntades stiftelserna själva klara ut. I
dagsläget anser BFN inte att det finns några direkta brister i uttalandet förutom
hänvisningen till BFL i lagrummet.
35