Stiftelseredovisningens särart - Ekonomihögskolan - Mälardalens ...

More documents

Recommendations

Info

Stiftelseredovisningens särart En analys av redovisningen i avkastningsstiftelser utifrån ett intressentperspektiv har ändå gjorts i BFN U 95:3 där målgruppen är den ursprunglige givaren eller dennes arvingar och blivande donatorer. Utöver detta har viss hänsyn tagits till tillsynsmyndighetens kontroll. Som vi ser det så finns det ett likartat synsätt bland respondenterna rörande synen på vilka intressenter som stiftelseredovisningen är riktad till. Dock kan vi konstatera att uppfattningen om vilka som är de primära intressenterna skiljer sig, där lagstiftaren och tillsynsmyndigheten ser destinatärerna som den viktigaste intressenten, medan revisorn snarare framhåller myndigheter och stiftaren. Vi ställer oss dock tveksamma till att destinatärerna skulle ha ett sådant intresse av redovisningen att det skulle påverka dess utformning. Vidare tror vi inte att särskilt många destinatärer över huvudtaget läser stiftelsens årsredovisning, utan intresset ligger i att söka och eventuellt få ett bidrag. Sammantaget kan konstateras att tillsynsmyndighetens tillsyn ställer krav på redovisningens utformning då de vill se hur ändamålet har främjats och hur förmögenheten har placerats. Detta torde ställa krav på hur informationen i redovisningen utformas. Samtliga respondenter framhäver att stiftelseförordnandet i en avkastningsstiftelse har en stark ställning och en central position. Lagstiftaren framhåller att förordnandet alltid gäller i första hand så länge som de inte strider mot tvingande lagar. Länsstyrelsen ser att förordnandet i vissa fall kan komplicera redovisningens utformning. Normgivaren menar att resultatet skall visas på ett begripligt sätt i årsredovisningen, medan föreskrifterna i förordandet sedan avgör dispositionen av utdelningsbart kapital. Länsstyrelsen kan se detta som en begränsning då till exempel vissa stiftelseföreskrifter säger att endast den löpande avkastningen får användas till ändamålet, medan andra stiftelser kan inräkna realisationsvinster i utdelningsbara medel. Effekten blir att redovisningen kräver att förvaltaren eller styrelsen ger en tydlig information av eget kapital och återkoppling till föreskrifterna. Vi kan dra slutsatsen att stiftelseförordnandet i vissa fall begränsar förvaltarens eller styrelsens möjlighet att utforma redovisningen. Samtidigt kan vi konstatera att redovisningen i sig är ett verktyg för att presentera exempelvis avkastningsstiftelsens resultat av förvaltningen, och där föreskrifterna bestämmer ramarna snarare än begränsar redovisningen. Vinstbegreppet i en avkastningsstiftelse får en annan innebörd än i ett aktiebolag. Revisorn och normgivaren menar att fokus i en avkastningsstiftelse ligger hos förvaltaren och den avkastning som denne lyckas generera ur kapitalet, vilket senare kan komma destinatärerna till nytta. Därför är det viktigaste informationsbehovet i avkastningsstiftelsen hur förmögenheten är placerad, vilket då bör prägla redovisningens utformning. Vi kan se en målkonflikt i stiftelseredovisningen mellan att tillgodose säkerheten och att skapa en angenäm avkastning på förmögenheten. Lagstiftaren menar att förvaltningen skall ske på ett sådant sätt att det skapas en jämn utdelningsnivå över åren samtidigt som kapitalet successivt ökar i värde. Detta torde ställa krav på en avvägning mellan värdesäkring och att 37
Stiftelseredovisningens särart En analys av redovisningen i avkastningsstiftelser utifrån ett intressentperspektiv tillgodose ändamålet. Förordnandet kan i vissa fall föreskriva om hur stiftelsen skall placera sina tillgångar, vilket kan påverka förvaltaren vid utformningen av redovisningen. Till exempel kan föreskrifter om placeringar i ett visst aktieslag medföra att avkastningen blir ytterst liten eller helt uteblir, vilket då kan få konsekvensen att varken värdesäkring eller ändamålsuppfyllelse kan uppnås. Kraven på avkastningsstiftelsens redovisning har ökat i och med hänvisningen till ÅRL. Detta innebär att stiftelser skall upprätta resultat- och balansräkning på något annorlunda vis än vad som skett tidigare samt att det skall lämnas lite mer uppgifter i årsredovisningen. Alla respondenter är eniga om att anknytningen till ÅRL är ett steg i rätt riktning då de anser att det ökar läsbarheten för den intresserade kretsen. Lagstiftaren finner dock vissa komplikationer med att stiftelser lyder under samma lag som aktiebolag. Många gånger är det för få regler i ÅRL som är direkt tillämpliga på stiftelseformen, vilket sätter förvaltaren på prov då denne ofta inte är ett proffs i samma mening som i bolagsvärlden. Länsstyrelsen å sin sida anser att en fördel med ett gemensamt regelverk är att inte någon konkurrensfördel skall kunna existera beroende på vilken associationsform som utövas. Vi ser både för- och nackdelar med att avkastningsstiftelser lyder under ÅRL. Fördelen som vi kan se är främst att en harmonisering av redovisning syftar till att förenkla för den som redovisar och underlättar för den som skall betrakta redovisningen. Nackdelarna är att den traditionella redovisningen, som ÅRL grundar sig på, främst riktar sig till näringsdrivande bolag. Därför är det ganska få lagar som är tillämpliga på avkastningsstiftelser, dels beroende på att stiftelsens redovisning inte är lika omfattande som för bolag och dels för att de inte är anpassade för stiftelseformen. 5.1.1 Återkoppling till problemfrågan Vilka krav ställer avkastningsstiftelsens särart på redovisningen? Vi ser flertalet olika faktorer som påverkar och ställer krav på avkastningsstiftelsens redovisning. För det första får tillsynsmyndigheten en viktig roll som kontrollorgan i redovisningen, eftersom avkastningsstiftelsen saknar ägare och medlemmar som i ett traditionellt bolag. Det är också tillsynsmyndigheten som vi ser som den viktigaste intressenten i redovisningen. Denna bör då präglas av tillsynsmyndighetens tre huvuduppgifter i tillsynen, men framförallt behovet av att kunna utläsa och granska stiftelsens ändamålsuppfyllelse och riskspridning av förmögenheten. Viktig blir även revisorns räkenskapsgranskning för att upprätthålla en god kontroll av tillsynen. Vi tror även att avkastningsstiftelsens avsaknad av vinstsyfte i traditionell mening får en påverkan på redovisningen, då fokus istället bör riktas mot förmögenhetens placering. Vidare ser vi också att stiftelseförordnandets starka ställning kan försvåra harmoniseringen av redovisningen i avkastningsstiftelser, vilket bland annat tar sig uttryck i stiftelseförordnandets föreskrifter om förmögenhetens placering. Till exempel då dessa bestämmer om placering i ett visst aktieslag får den effekten att 38
Page 1 and 2: MÄLARDALENS HÖGSKOLA Ekonomihögs
Page 3 and 4: Abstract Place: School of Business,
Page 5 and 6: 5.2.1 Återkoppling till problemfr
Page 7 and 8: Stiftelseredovisningens särart En
Page 41: Stiftelseredovisningens särart En
Page 55 and 56: Rättsliga källor Bokföringslag (
Page 57 and 58: Bilaga 1 Frågeformulär till empir
Page 59 and 60: 117 f.). Får inte hela årsresulta

Stiftelseredovisningens särart - Ekonomihögskolan - Mälardalens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?