Stiftelseredovisningens särart - Ekonomihögskolan - Mälardalens ...
Stiftelseredovisningens särart - Ekonomihögskolan - Mälardalens ...
Stiftelseredovisningens särart - Ekonomihögskolan - Mälardalens ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Stiftelseredovisningens</strong> <strong>särart</strong><br />
En analys av redovisningen i avkastningsstiftelser utifrån ett intressentperspektiv<br />
Uppfylls god redovisningssed och rättvisande bild vid nedskrivning av<br />
värdepapper och i behandlingen av eget kapital med gällande lagstiftning?<br />
Ett problem med gällande regelverk är att BFN U 95:3 inte är uppdaterad och<br />
att den hänvisar till gamla BFL. Rent formellt behöver därför uttalandet ses<br />
över, och det kommer också sannolikt att ske. Det står dock i propositionen till<br />
den nya BFL att BFN U 95:3 är tillämplig även efter ikraftträdandet av den nya<br />
BFL. En översättning till den nya världen går alltid att göra.<br />
Stiftelser redovisar vanligtvis sina innehav av värdepapper som<br />
anläggningstillgång, vilket också är mest riktigt eftersom en stiftelse skall ha en<br />
långsiktig placeringshorisont. Stiftelser borde inte omsätta förmögenheten i<br />
korta placeringar.<br />
En avkastningsstiftelse skall dela ut det fria egna kapitalet. Det fria egna<br />
kapitalet utgörs av den löpande avkastningen samt ansamlad, ej utdelad sådan<br />
avkastning från tidigare år. Vad som är löpande avkastning i en<br />
avkastningsstiftelse måste prövas från fall till fall. Denna prövning sker genom<br />
en tolkning av begreppet avkastning eller det motsvarande begrepp som<br />
stiftaren har använt i stiftelseförordnandet. Tidigare (fram till 1980talet<br />
ungefär) avsågs med begreppet avkastning utdelningar och räntor. I dag<br />
används begreppet ofta i en vidare innebörd, vilket har medfört att olika typer<br />
av prefix används för att tydliggöra vilken typ av avkastning som avses. En<br />
tolkning är under alla förhållanden nödvändig. Det gäller därvid att försöka<br />
lägga fast stiftarens verkliga vilja. En omständighet som därvid kan vara av<br />
betydelse är vilket yrke stiftaren hade. För en bonde är sannolikt avkastning<br />
alltjämt lika med ränta och utdelning. Annorlunda förhåller det sig om stiftaren<br />
skulle ha varit en ekonom.<br />
I regel leder tolkningen fram till att löpande avkastning i form av utdelningar<br />
och räntor skall delas ut och att kapitalvinster inte ens får delas ut. Det<br />
förekommer dock fall då tolkningen leder fram till att också kapitalvinster får<br />
användas.<br />
En nedskrivning skall redovisas i resultaträkningen. I noten till eget kapital (se<br />
BFN U 95:3) förs därefter nedskrivningsbeloppet från fritt till bundet eget<br />
kapital. Detta gäller även för de fall att kapitalvinster får delas ut. Om<br />
kapitalvinster däremot skall delas ut skall någon överföring inte ske.<br />
Det snåriga regelverket och bedömningen av vilka regler i ÅRL som är<br />
tillämpliga på stiftelser är problematiskt. En målkonflikt finns mellan<br />
stiftelseförordnandet och försiktighetsprincipen när nedskrivningar leder till att<br />
kapitalet minskar samtidigt som förordnandet säger att hela den löpande<br />
avkastningen skall delas ut. I dylika fall finns det många som menar att den<br />
löpande avkastningen inte borde delas ut utan kapitaliseras för säkring av<br />
stiftelsekapitalet.<br />
Omfattningen av aktieportföljen kan vara en faktor som avgör huruvida<br />
kollektiv redovisning bör tillämpas eller inte. Det kan vara lämpligt att dela in<br />
27