04.09.2013 Views

Stiftelseredovisningens särart - Ekonomihögskolan - Mälardalens ...

Stiftelseredovisningens särart - Ekonomihögskolan - Mälardalens ...

Stiftelseredovisningens särart - Ekonomihögskolan - Mälardalens ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Stiftelseredovisningens</strong> <strong>särart</strong><br />

En analys av redovisningen i avkastningsstiftelser utifrån ett intressentperspektiv<br />

Uppfylls god redovisningssed och rättvisande bild vid nedskrivning av<br />

värdepapper och i behandlingen av eget kapital med gällande lagstiftning?<br />

Ett problem med gällande regelverk är att BFN U 95:3 inte är uppdaterad och<br />

att den hänvisar till gamla BFL. Rent formellt behöver därför uttalandet ses<br />

över, och det kommer också sannolikt att ske. Det står dock i propositionen till<br />

den nya BFL att BFN U 95:3 är tillämplig även efter ikraftträdandet av den nya<br />

BFL. En översättning till den nya världen går alltid att göra.<br />

Stiftelser redovisar vanligtvis sina innehav av värdepapper som<br />

anläggningstillgång, vilket också är mest riktigt eftersom en stiftelse skall ha en<br />

långsiktig placeringshorisont. Stiftelser borde inte omsätta förmögenheten i<br />

korta placeringar.<br />

En avkastningsstiftelse skall dela ut det fria egna kapitalet. Det fria egna<br />

kapitalet utgörs av den löpande avkastningen samt ansamlad, ej utdelad sådan<br />

avkastning från tidigare år. Vad som är löpande avkastning i en<br />

avkastningsstiftelse måste prövas från fall till fall. Denna prövning sker genom<br />

en tolkning av begreppet avkastning eller det motsvarande begrepp som<br />

stiftaren har använt i stiftelseförordnandet. Tidigare (fram till 1980talet<br />

ungefär) avsågs med begreppet avkastning utdelningar och räntor. I dag<br />

används begreppet ofta i en vidare innebörd, vilket har medfört att olika typer<br />

av prefix används för att tydliggöra vilken typ av avkastning som avses. En<br />

tolkning är under alla förhållanden nödvändig. Det gäller därvid att försöka<br />

lägga fast stiftarens verkliga vilja. En omständighet som därvid kan vara av<br />

betydelse är vilket yrke stiftaren hade. För en bonde är sannolikt avkastning<br />

alltjämt lika med ränta och utdelning. Annorlunda förhåller det sig om stiftaren<br />

skulle ha varit en ekonom.<br />

I regel leder tolkningen fram till att löpande avkastning i form av utdelningar<br />

och räntor skall delas ut och att kapitalvinster inte ens får delas ut. Det<br />

förekommer dock fall då tolkningen leder fram till att också kapitalvinster får<br />

användas.<br />

En nedskrivning skall redovisas i resultaträkningen. I noten till eget kapital (se<br />

BFN U 95:3) förs därefter nedskrivningsbeloppet från fritt till bundet eget<br />

kapital. Detta gäller även för de fall att kapitalvinster får delas ut. Om<br />

kapitalvinster däremot skall delas ut skall någon överföring inte ske.<br />

Det snåriga regelverket och bedömningen av vilka regler i ÅRL som är<br />

tillämpliga på stiftelser är problematiskt. En målkonflikt finns mellan<br />

stiftelseförordnandet och försiktighetsprincipen när nedskrivningar leder till att<br />

kapitalet minskar samtidigt som förordnandet säger att hela den löpande<br />

avkastningen skall delas ut. I dylika fall finns det många som menar att den<br />

löpande avkastningen inte borde delas ut utan kapitaliseras för säkring av<br />

stiftelsekapitalet.<br />

Omfattningen av aktieportföljen kan vara en faktor som avgör huruvida<br />

kollektiv redovisning bör tillämpas eller inte. Det kan vara lämpligt att dela in<br />

27

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!