Stiftelseredovisningens särart - Ekonomihögskolan - Mälardalens ...

Stiftelseredovisningens särart
En analys av redovisningen i avkastningsstiftelser utifrån ett intressentperspektiv
reliabiliteten är mindre relevant att diskutera i anknytning till uppsatsen,
eftersom undersökningen i uppsatsen är av kvalitativ karaktär. Vi anser att
mätinstrumentet lämpar sig bättre då ansatsen är kvantitativ.
Validiteten står för förmågan att mäta det som uppsatsförfattarna avser att
mäta. Intern validitet handlar om trovärdigheten i informationen. Extern
validitet är graden av generaliserbarhet.
För att höja den interna validiteten i undersökningen har vi försökt att spegla
verkligheten utifrån olika synvinklar. För att skapa en trovärdig bild av
verkligheten har vi använt olika insamlingstekniker för primär och sekundär
data. De primärdata som använts har selekterats utifrån fyra olika
yrkesgrupper med god kännedom i ämnet. Vid urvalet av sekundärdata har vi
använt oss av många olika källor, där litteraturen har kompletterats med
artiklar ur tidsskrifter och dagspress. På så vis anser vi att vi uppnått en hög
intern validitet samt erhållit den information som eftersträvats i
undersökningen. Vi har även strävat efter att tydligt beskriva
tillvägagångssättet i uppsatsarbetet samt att systematiskt låta referensramen
prägla empiri och analys.
När det gäller den externa validiteten är vi medvetna om att vi har svårt att
generalisera i statistisk mening, det vill säga att presentera några absoluta
sanningar. Däremot tror och hävdar vi att vår uppsats för närvarande skapar en
så pass bra helhetsbild av verkligheten som är möjligt med en kvalitativ ansats.
6.3 Frågor för fortsatt forskning
Vi har i denna uppsats undersökt redovisningens särart i avkastningsstiftelser
genom att gör kvalitativa intervjuer med fyra intressenter i
avkastningsstiftelsens redovisning. Vi kan konstatera att nuvarande regler och
rekommendationer gällande redovisning i avkastningsstiftelser inte är
anpassade för stiftelsens särart. Effekten blir ofta att stiftelsens styrelse eller
förvaltare får hantera svåra tolkningar av stiftelseförordnandet och ta
komplicerade beslut i redovisningens utformning. Med bakgrund till detta tror
vi att det skulle vara intressant att göra kvantitativa undersökningar med
avkastningsstiftelsens förvaltare eller styrelse för att kartlägga deras
uppfattning gällande redovisningen.
Det skulle även vara av intresse att studera årsredovisningar i
avkastningsstiftelser för undersöka hur styrelse eller förvaltare har tillämpat
och tolkat lagar och rekommendationer vid utformningen av redovisningen. Ur
undersökningen skulle det då ges en möjlighet att finna mönster och likheter
såväl som differenser och olikheter.
En annan intressant fråga för fortsatt forskning skulle vara att arbeta fram ett
förslag till en modell över årsredovisning och förvaltningsberättelse i en
avkastningsstiftelse. Denna anser vi bör innehålla tillämpliga lagar ur ÅRL,
samt uppställningsformer över balansräkning och resultaträkning som är
47