Stiftelseredovisningens särart - Ekonomihögskolan - Mälardalens ...

More documents

Recommendations

Info

Stiftelseredovisningens särart En analys av redovisningen i avkastningsstiftelser utifrån ett intressentperspektiv personer verksamma inom stiftelser samt att få en djupare insikt om problemen belysta från olika synvinklar. Seminariet ägde rum måndagen den 22 mars mellan klockan 09.30 – 16.00 och behandlade: • Hur ser minimikraven för årsredovisning, förvaltningsberättelse och värderingsfrågor ut enligt ÅRL? • Skattelagstiftningen, kriterier för skattskyldighet respektive icke skattskyldighet. • Kapitalstrukturen i stiftelser. • Erfarenheter från Länsstyrelsens tillsyn. Föredragshållare under seminariet var personal från Öhrlings kontor i Västerås. För utbildningsdelen rörande redovisning ansvarade Kerto Birgersson och Peter Söderman, båda auktoriserade revisorer samt Inger Vetterskog, legitimerad redovisningskonsult. För skattefrågor rörande stiftelser ansvarade Hans Nilsson, skattejurist. Under dagen ventilerades flertalet stiftelsespecifika problem främst gällande redovisningen. Bland deltagarna på kursen fanns representanter från åtta stiftelser från Mellansverige. Utbildningen gav oss, förutom kontakter, vidare kunskaper inom problematiken gällande stiftelseredovisningen. Under insamlingen av sekundärdata framkom det att redovisningslagstiftningen inte var anpassad för den speciella karaktär som stiftelseformen besitter. Utifrån det så väcktes intresset för att undersöka hur olika intressenter kring stiftelsens redovisning uppfattade problematiken. Med intressenter menar vi grupperingar runt avkastningsstiftelser som i sitt yrkesutövande är beroende eller har ett intresse i hur redovisningslagstiftningen är anpassad idag eller bör utvecklas i framtiden. Till dessa räknar vi revisorer som har att göra revision på stiftelsens redovisning och tillsynsmyndigheten som i sin tillsyn av stiftelser är beroende av diverse poster i redovisningen. Lagstiftare och normgivare anser vi också vara intressenter i den aspekten att de påverkar lagar och rekommendationer i den ständigt pågående processen för att utveckla god redovisningssed och en tidsenlig lagstiftning. Kunskapsinsamlingen i form av sekundärdata och utgångspunkten i ovan nämnda intressenter låg sedan till grund för uppbyggandet av den referensram som senare skulle användas för att forma den empiriska undersökningen. 2.2 Urvalskriterier Det finns två huvudtyper av urval, sannolikhetsurval som baseras på slumpmässighet och icke sannolikhetsurval som inte baseras på slumpmässighet 17 . Det som skiljer ett icke sannolikhetsurval från ett sannolikhetsurval är att inte samtliga enheter i populationen har en känd chans 17 Holme, I M, Forskningsmetodik, s 182 7
Stiftelseredovisningens särart En analys av redovisningen i avkastningsstiftelser utifrån ett intressentperspektiv att komma med i urvalet. 18 Urvalet av respondenter har skett utifrån syftet att undersökningen skall ge en djup förståelse av problemet, snarare än att undersöka kvantiteter. Med bakgrund till detta har vi gjort ett ickesannolikhetsurval, vilket innebär att respondenterna har valts på strategiska grunder för att få en djupare förståelse för problemet. Vi har sedan strävat efter att plocka ut respondenter som kan spegla stiftelsens särart och redovisningen utifrån olika synvinklar. Vidare har vi strävat efter att enbart använda intressenter i vår empiriska undersökning som vi bedömt har en betydande position i sin yrkesgrupp och goda kunskaper i ämnet. 2.2.1 Respondenter Arbetet med att engagera lämpliga respondenter till den empiriska undersökningen påbörjades med att vi kontaktade den auktoriserade revisorn Kerto Birgersson på Öhrlings PWC. Detta föll sig naturligt då ett samarbete redan etablerats samt att hennes specialistkunskaper inom området stiftelseredovisning stämde väl överens med våra kriterier. För att anlita en lämplig representant för lagstiftarens intresse i stiftelseredovisningen så föll valet på Henning Isoz, en stiftelsejurist, med god insikt i stiftelselagen och dess förarbeten. Han har även författat en hel del litteratur inom området, inte minst som en av lagstiftarna av SL. Vi uppfattade att han var den bäst lämpade representanten för dessa frågor i riket och kontaktades därför per telefon. Som representant för tillsynsmyndigheten var valet inte lika självklart. Det visade sig dock att de mest stiftelsekunniga representanterna för tillsynsmyndigheten var placerade i Stockholm, varför kontakt togs med länsassessor Annika Oldenburg på Länsstyrelsen i Stockholms län. Hennes arbetsuppgifter innebär att hon dagligen kommer i kontakt med stiftelseredovisning. Hon ingick tidigare även i den tillsynsgrupp som utvecklade tillsynsmyndighetens tillsynsroll i stiftelser. Dessa faktorer bidrog till att vi fann henne lämplig som representant för tillsynsmyndigheten. Slutligen kontaktades Sören Wikerfeldt, medförfattare till Bokföringsnämndens uttalande U 95:3 ”Redovisning i avkastningsstiftelser” som representant för normgivningen. Med ovan nämnda bakgrund bedömde vi honom som en god representant och expert för frågor angående normgivningen kring stiftelser. Samtliga respondenter ställde sig positiva till att medverka i den empiriska undersökningen och datum för intervjuer fastställdes. 18 Christensen, L, Marknadsundersökning, s 109 8
Page 1 and 2: MÄLARDALENS HÖGSKOLA Ekonomihögs
Page 3 and 4: Abstract Place: School of Business,
Page 5 and 6: 5.2.1 Återkoppling till problemfr
Page 7 and 8: Stiftelseredovisningens särart En
Page 11: Stiftelseredovisningens särart En
Page 55 and 56: Rättsliga källor Bokföringslag (
Page 57 and 58: Bilaga 1 Frågeformulär till empir
Page 59 and 60: 117 f.). Får inte hela årsresulta

Stiftelseredovisningens särart - Ekonomihögskolan - Mälardalens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?