Stiftelseredovisningens särart - Ekonomihögskolan - Mälardalens ...

More documents

Recommendations

Info

Stiftelseredovisningens särart En analys av redovisningen i avkastningsstiftelser utifrån ett intressentperspektiv genom att utge kontanta bidrag med en bestämd procentsats av årlig avkastning, eller genom att bygga och förvalta flerfamiljshus. 35 Destinatärskretsen är den målgrupp till vem eller vilka som verksamheten är riktad. Bestämmelserna om destinatärer ska finnas i förordnandet, där redogör stiftaren för vilka krav som finns för att ingå i destinatärskretsen. 36 För att förordnandet skall anses som giltigt så krävs en viss varaktighet, det vill säga att egendomen förbrukas över en tidsrymd som anses varaktig, där en bedömning är nödvändig från fall till fall. En godtagbar varaktighet bör ligga på mellan fem till tio år, men inte kortare, för att förordnandet skall vinna laga kraft. Detta innebär i förlängningen att stiftelser kan bli retroaktivt ogiltiga och faller då ut som till exempel ett arv till stiftarens arvingar. Ett stiftelseförordnande anses även ogiltigt om ändamålet har så kallad ursprunglig brist, vilket betyder att den stiftade egendomen omöjligen någon gång kan ge den avkastning som krävs för att kunna tillgodose ändamålet. 37 Stiftelser drivs inte i vinstsyfte utan för att främja ett ändamål. Begreppet vinst kan därför vara missvisande i en stiftelse då syftet är att främja ändamålet och komma destinatärerna till nytta. Eftersom stiftelsen skall följa förordnandet blir det en balansgång mellan hur mycket stiftelsen skall dela ut, för att följa ändamålet, och hur mycket som skall kapitaliseras, för att säkra stiftelsens fortlevnad. Detta resulterar i att förordnandet i många fall begränsar stiftelser och dess utformning av redovisning. 38 Stiftelseformen skiljer sig från andra associationsformer i olika avseenden. Denna särart karaktäriseras av att den saknar ägare och medlemmar. I aktiebolag och ekonomiska föreningar, där det finns ägare och medlemmar, bygger lagreglerna på att styrelsen och/eller verkställande direktör redogör för sin förvaltning till medlemmarna eller ägarna på årsstämman. Detta sker genom att en årsredovisning avlämnas, över vilken de av stämman valda revisorerna har att yttra sig i en revisionsberättelse. Den framlagda årsredovisningen ligger sedan till grund för om styrelse och VD kan ges ansvarsfrihet och om resultat- och balansräkning kan fastställas. På så vis sker en naturlig kontroll i dessa associationsformer. 39 I stiftelseformen finns inte denna möjlighet till naturlig kontroll utan istället så har SL bestämmelser om tillsyn. 40 3.2 Stiftelsens intressenter Då avkastningsstiftelsen saknar ägare och vinstintresse i traditionell mening så blir informationen kring stiftelsekapitalets användning och fullföljden av ändamålet centralt. Jämfört med någon form av intressentmodell kring 35 Lunden. B, Stiftelser - Juridik och beskattning, 48 36 Lundén, B, Stiftelser – Juridik och beskattning, s 49 37 RSV, Stiftelser – Skatterättsliga bestämmelser, s 19 38 Lunden, B, Stiftelser – Juridik och beskattning, s 145 39 Hemström, C, Stiftelsernas rättsliga ställning, s 83 40 Lundén, B, Stiftelser – Juridik och beskattning, s 120 13
Stiftelseredovisningens särart En analys av redovisningen i avkastningsstiftelser utifrån ett intressentperspektiv redovisningen i ett aktiebolag där aktieägare, investerare och revisorer m.m. är de betydande intressenterna, så blir de samma i en stiftelse snarare tillsynsmyndigheten, revisor, lagstiftare och normgivare.(se figur 3.1) 41 Även tidigare och potentiella donatorer samt destinatärer är intressenter som bör beaktas i utformandet av redovisningen. 42 Figur 3.1 Stiftelsens intressenter Lagstiftare Tillsynsmyndighet Källa: Egen bearbetning 3.2.1 Revisor En avkastningsstiftelse skall alltid ha minst en revisor och han svarar tillsammans med stiftelsens styrelse eller förvaltare för att redovisningen är korrekt. 43 Om stiftelsen är skyldig att upprätta årsredovisning så skall revisorn vara kvalificerad. Om nettonuvärdet av stiftelsens tillgångar för de två senaste räkenskapsåret överstiger 1000 prisbasbelopp eller medeltalet anställda i stiftelsen överstiger 200 så föreligger krav om auktoriserad revisor. 44 Revisorn i en stiftelse skall i den omfattning som följer av god redovisningssed granska stiftelsens räkenskaper och årsredovisning, årsbokslut samt styrelsens eller förvaltarens förvaltning. 45 Bestämmelserna innebär att revisorerna skall granska de löpande räkenskaperna, sifferuppgifter och annan information för att ge en rättvisande bild av stiftelsens ekonomiska resultat och ställning under perioden. 46 Revisorerna skall också granska förvaltningen av stiftelsen, det vill säga att stiftarens förordnande och stiftelsens ändamål följts. Dessutom skall revisorerna kontrollera att styrelsen eller förvaltaren följt SL: s regler. Detta innebär bland annat följande: • Att placeringen av förmögenheten stämmer överens med förordnandet, eller om det inte finns något sådant, har varit godtagbart. 41 Olsson, A, Rika stiftelser granskas 42 Bjelkberg, B, Stiftelser, s 27 43 Birath,E, Det mesta om stiftelser, s 145 44 Bjelkberg, B, Stiftelser, s 39 45 SL, 4 kap 9 § 46 Birath,E, Det mesta om stiftelser, s 145 f Stiftelsen 14 Normgivare Revisor
Page 1 and 2: MÄLARDALENS HÖGSKOLA Ekonomihögs
Page 3 and 4: Abstract Place: School of Business,
Page 5 and 6: 5.2.1 Återkoppling till problemfr
Page 7 and 8: Stiftelseredovisningens särart En
Page 17: Stiftelseredovisningens särart En
Page 55 and 56: Rättsliga källor Bokföringslag (
Page 57 and 58: Bilaga 1 Frågeformulär till empir
Page 59 and 60: 117 f.). Får inte hela årsresulta

Stiftelseredovisningens särart - Ekonomihögskolan - Mälardalens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?