Stiftelseredovisningens särart - Ekonomihögskolan - Mälardalens ...

More documents

Recommendations

Info

Stiftelseredovisningens särart En analys av redovisningen i avkastningsstiftelser utifrån ett intressentperspektiv Från och med 1 januari, 2000 gäller en ny BFL (1999:1078) som i sin tur hänvisar till årsredovisningslagen (1995:1554), ÅRL. 60 Redovisningsreglerna som återfinns i ÅRL baseras på EG: s fjärde och sjunde direktiv och bakgrunden till dessa var ett försök att harmonisera redovisningsreglerna inom EU. Dessa redovisningsregler har influerats, liksom all annan redovisningslagstiftning, av teorin kring den traditionella redovisningen. 61 3.3 Traditionell redovisning En enda enhetlig och av alla omfattad definition av begreppet redovisning finns inte. Syftet med ett företags redovisning är att tillgodose olika beslutsfattare och intressenter med information om företagets ekonomiska och finansiella förhållanden. 62 Redovisningens mål är att värdera en organisations korrekta förmögenhet och förändring i densamma. 63 Det kan sägas att redovisningen avbildar och gör modeller av verkligheten. Modellen av företagets verksamhet under ett tidsintervall utgör resultaträkningens innehåll, medan den statiska värderingen av tillgångar, skulder och eget kapital vid en bestämd tidpunkt bildar balansräkningen. Meningen med modellen är inte att återge verkligheten i alla dess detaljer och komplexitet utan snarare att förenkla så att den blir lättare för betraktaren att förstå. Med detta kan konstateras att en och samma modell inte är tillämpningsbar för alla ändamål. 64 För att anpassa redovisningen till de individuella förutsättningarna sker ständigt en utveckling av kompletterande normgivning. Dessa utvecklas genom dels praxis, men även genom klargörande uttalanden från redovisningsexpertis. 65 I den traditionella redovisningen enligt bokföringsmässiga grunder inryms framför allt en resultat- och en balansräkning där den bakomliggande teorin tar sikte på främst privata varuproducerande företag med en sparsamt tagen hänsyn till andra typer av associationsformer. Denna teori för redovisning har dock kommit att prägla även andra former av associationer, vilket har fört med sig att specifika problem uppkommit. Kopplingen mellan den traditionella redovisningsteorin och den faktiska regleringen i form av lagar och rekommendationer är därför betydande. 66 60 Fagerberg, K, Stiftelserna och ÅRL: Nya redovisningsregler kan medföra problem 61 Falkman, P, Teori för redovisning, s 10 62 Thomasson, J, Extern redovisning och finansiell analys, s 5 63 Falkman, P, Teori för redovisning, s 23 64 Thomasson, J, Extern redovisning och finansiell analys, s 7 65 ibid, s 10 66 Falkman, P, Teori för redovisning, s 9 17
Stiftelseredovisningens särart En analys av redovisningen i avkastningsstiftelser utifrån ett intressentperspektiv 3.4 Redovisning i avkastningsstiftelser När SL trädde ikraft medförde det krav på bokföringsskyldighet och krav på offentlig årsredovisning för de flesta stiftelser. Som tidigare nämnts så regleras bestämmelserna rörande redovisning av stiftelser i bokföringslagen. Avkastningsstiftelser brukar delas in i två grupper, bokförings- och årsredovisningsskyldiga samt de som enbart är skyldiga att föra räkenskaper. 67 Bokföringsskyldighet och krav på årsredovisning föreligger en stiftelse om tillgångarnas marknadsvärde överstiger tio prisbasbelopp. 68 Bokföringsskyldigheten inträder vid tidpunkten för avkastningsstiftelsens bildande om tillgångarna överstiger nämnda belopp eller från och med det kalenderår vid vars ingång värdet av tillgångarna överstiger detta belopp. 69 De stiftelser som har tillgångar som understiger tio prisbasbelopp är enbart skyldiga att föra räkenskaper som avslutas med ett årsbokslut. 70 Bokföringsskyldigheten innebär att stiftelsen skall tillämpa reglerna i BFL. Detta medför krav på löpande bokföring, årsredovisning, tillämpning av ÅRL: s schema för resultat- och balansräkning samt de grundläggande och allmänna redovisningsprinciperna. En utfyllande tolkning av redovisningslagstiftningen för avkastningsstiftelser återfinns i BFN: s uttalande U 95:3 Redovisning i avkastningsstiftelser. 71 3.5 Grundläggande redovisningsprinciper En årsredovisning skall innehålla en balansräkning, resultaträkning, noter och förvaltningsberättelse. Enligt ÅRL skall årsredovisningen upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed. Vidare skall balansräkning, resultaträkning och noter upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. 72 3.5.1 God redovisningssed Eftersom BFL och ÅRL är utformade som ramlagar måste kompletteringar göras med normer som i detalj anger hur redovisningen skall ske. Dessa kompletterande normer inryms i redovisningslagstiftningens term god redovisningssed. Vad som utgör god redovisningssed bestäms genom tolkning av föreskrifter i lag och andra författningar på området. Om en lagtolkning inte räcker för att besvara en viss fråga, måste en utfyllande tolkning göras. Denna tolkning bör ha sin förankring i praxis, men för att lagens regler skall fyllas ut behövs även normgivande organ som BFN och Redovisningsrådet. Deras 67 Bjelkberg, B, Stiftelser, s 13f 68 Lundén, Stiftelser - Juridik och beskattning, s 141 f 69 BFL, 2 kap 3-5 §§ 70 Lundén, Stiftelser - Juridik och beskattning, s 136 71 Bjelkberg, B, Stiftelser, s 13 f 72 ÅRL, 2 kap 1 § 18
Page 1 and 2: MÄLARDALENS HÖGSKOLA Ekonomihögs
Page 3 and 4: Abstract Place: School of Business,
Page 5 and 6: 5.2.1 Återkoppling till problemfr
Page 7 and 8: Stiftelseredovisningens särart En
Page 21: Stiftelseredovisningens särart En
Page 55 and 56: Rättsliga källor Bokföringslag (
Page 57 and 58: Bilaga 1 Frågeformulär till empir
Page 59 and 60: 117 f.). Får inte hela årsresulta

Stiftelseredovisningens särart - Ekonomihögskolan - Mälardalens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?