Stiftelseredovisningens särart - Ekonomihögskolan - Mälardalens ...
Stiftelseredovisningens särart - Ekonomihögskolan - Mälardalens ...
Stiftelseredovisningens särart - Ekonomihögskolan - Mälardalens ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Stiftelseredovisningens</strong> <strong>särart</strong><br />
En analys av redovisningen i avkastningsstiftelser utifrån ett intressentperspektiv<br />
förvaltaren eller styrelsen varken kan värdesäkra eller uppfylla ändamålet,<br />
vilket kan vara ett hot mot stiftelsens fortlevnad. Slutligen kan konstateras att<br />
redovisning enligt ÅRL har både för och nackdelar när den tillämpas i<br />
avkastningsstiftelser. Vi tror att de problem som stiftelser kan ställas inför<br />
genom att tillämpa ÅRL grundar sig i att den traditionella redovisningsteorin<br />
främst riktar sig till varuproducerande företag.<br />
5.2 Uppfylls god redovisningssed och rättvisande bild vid nedskrivning av<br />
värdepapper och i behandlingen av eget kapital med gällande lagstiftning?<br />
En årsredovisning skall enligt ÅRL upprättas bland annat med beaktande av<br />
god redovisningssed. I förarbetena till den tidigare bokföringslagen<br />
definierades god redovisningssed som det som den representativa kretsen av<br />
bokföringsskyldiga i praktiken utförde. Tyngdpunkten i den nya<br />
bokföringslagen från år 2000 har dock förskjutits från praxis till lag, vilket<br />
betyder att god redovisningssed existerar nästintill uteslutande först när<br />
lagtexten följs i dess ordalydelse. Om gällande lag och därmed god<br />
redovisningssed följs betyder det i normala fall att kravet om att ge en<br />
rättvisande bild av ställning och resultat även följs. Enligt BFL ges<br />
Bokföringsnämnden (BFN) ansvaret för utvecklandet av god redovisningssed.<br />
De allmänna råden får därför anses ge uttryck för vad som är god sed. BFN: s<br />
uttalande U 95:3 ”Redovisning i avkastningsstiftelser” har blivit vägledande<br />
för stiftelser efter SL: s tillkomst. Det råder dock oklarhet i vissa frågor då<br />
uttalandet inte stämmer överens med ÅRL och att den praxis som etablerats<br />
sedan SL: s tillkomst sedan behövts vidareutvecklats enligt ÅRL: s krav. Detta<br />
leder till komplikationer för hur stiftelsen skall redovisa vissa poster. Två<br />
intressanta poster i avkastningsstiftelsens redovisning är nedskrivning av<br />
stiftelsens värdepapper och behandlingen av eget kapital. De senaste årens<br />
börsnedgång har aktualiserat frågan om och i så fall hur stiftelser skall skriva<br />
ned värdet på innehaven av värdepapper. Intressant är även hur behandlingen<br />
av det egna kapitalet i balansräkningen skall hanteras, då<br />
stiftelseförordnandet i vissa fall kan föreskriva att utdelning får ske från det<br />
bundna kapitalet. Indelningen i bundet och fritt kapital kan då framstå som<br />
missvisande<br />
För att uppfylla god redovisningssed anser tillsynsmyndigheten att<br />
redovisningen i avkastningsstiftelser skall ske med utgångspunkt i BFN U<br />
95:3. Erfarenheterna från deras formaliagranskning i årsredovisningar visar<br />
dock att efterlevandet av uttalandet är bristfälligt. Lagstiftaren ser dock att det<br />
uppstår problem för avkastningsstiftelser i att följa BFN U 95:3 då den inte är<br />
uppdaterad och hänvisar till den gamla BFL. Att BFN inte har uppdaterat<br />
uttalandet får revisorn att ifrågasätta BFN: s framtida status som normgivare<br />
för avkastningsstiftelser.<br />
Uppenbarligen är det så att BFN: s U 95:3 behöver uppdateras för att<br />
avkastningsstiftelser skall ha en möjlighet att uppfylla god redovisningssed. Vi<br />
tror även att det kan finnas en koppling mellan problemet som lagstiftaren ser<br />
och bristerna som framkommer i tillsynsmyndighetens formaliagranskning.<br />
39