Stiftelseredovisningens särart - Ekonomihögskolan - Mälardalens ...

Stiftelseredovisningens särart
En analys av redovisningen i avkastningsstiftelser utifrån ett intressentperspektiv
enligt förordnandet att disponera så väl den löpande avkastningen som
realisationsresultatet för att uppfylla ändamålet. 91
I det fall då löpande avkastning avser utdelningar och räntor och inte
realisationsresultat så blir effekten att nedskrivningsposten flyttas från fritt till
bundet eget kapital och minskar således det bundna kapitalet. Samtidigt flyttas
realisationsvinsten från fritt eget kapital till bundet eget kapital och ökar
således det bundna kapitalet. 92
Om däremot realisationsvinster skall inräknas i den utdelningsbara
avkastningen, det vill säga att alla medel i princip är tillgängliga för utdelning,
så blir effekten att ingen uppdelning i fritt och bundet kapital behöver göras. I
detta fall så får nedskrivningen den effekten att den minskar det fria kapitalet
och utdelning inte kan ske i den omfattning som förordnandet föreskriver. Om
fallet är så att stiftelseförordnandet inte ger någon klar riktlinje i föreskrifterna
för hur realisationsvinster skall behandlas, så blir det upp till förvaltaren att
tolka hur realisationsvinster skall inkluderas i den löpande avkastningen. En
vanlig tolkning är att löpande avkastningen alltid skall disponeras och att en
realisationsförlust eller nedskrivning inte skall minska det utdelningsbara
kapitalet. I det läget sker då en redovisning mot bundet eget kapital. 93
Att bedöma huruvida det föreligger en bestående värdenedgång kan för
stiftelser vara svårt att fastställa. Faktorer som bör vägas in i bedömningen är
förväntningar om utvecklingen av och avsikten med innehavet. 94 För vissa
stiftelser styr det ändamålsbundna stiftelseförordnandet i vilket aktieslag som
förmögenheten skall placeras. 95
Bedömningen om nedskrivningsbehovet bör göras post för post. Kan
sammansättningen av aktier betraktas som en kollektiv enhet i syfte att uppnå
en riskspridning finns skäl att värdera nedskrivningsbehovet på samma grund
som omsättningstillgångar i form av börsnoterade aktier. Vid nedskrivning av
dessa typer av tillgångar tillämpas lägsta värdets princip. Enligt denna
tillämpning bör de nedskrivningar som görs på de bokförda värdena fördelas på
de aktier som ingår i portföljen som post för post. Kollektiv värdering av dessa
tillgångar anses lämpliga enligt FAR om avsikten är att uppnå en riskspridning.
Däremot är det mindre lämpligt att göra en kollektiv värdejustering som inte
kan hänföras till en viss aktiepost, då de strider mot kravet att specificera
bokförda värden. 96
3.7.2 Eget kapital i en avkastningsstiftelse
Reglerna och rekommendationerna för hur eget kapital i en avkastningsstiftelse
skall redovisas återfinns i ÅRL: s tredje kapitel och i BFN U 95:3.
91
Fagerberg, K, Nedskrivning av värdepapper i stiftelser – några reflektioner
92
Fagerberg, K, Nedskrivning av värdepapper i stiftelser – några reflektioner
93
ibid
94
Fagerberg, K, Nedskrivning av värdepapper i stiftelser – några reflektioner
95
Birath, E, Det mesta om stiftelser, s 74
96
FAR: Nr 12. Aktier och andelar s 1026 f
23