Stiftelseredovisningens särart - Ekonomihögskolan - Mälardalens ...

More documents

Recommendations

Info

Stiftelseredovisningens särart En analys av redovisningen i avkastningsstiftelser utifrån ett intressentperspektiv 6 Egna kommentarer I det avslutande kapitlet kommer vi att ge våra egna kommentarer till uppsatsen. Först kommer vi att ha en diskussion kring våra problemfrågor för att sedan göra en återkoppling till reliabilitet och validitet. Avsnittet avslutas med våra förslag till fortsatt forskning. 6.1 Diskussion kring problemfrågorna Dagens redovisning baseras till stor del på den traditionella redovisningsteorin och är främst utvecklad för varuproducerande företag. En sådan redovisning sker enligt bokföringsmässiga grunder och innehåller framförallt en resultat- och balansräkning över årets affärshändelser. Det bokföringsmässiga ligger i att periodisera och värdera ett rättvist resultat och ställning för räkenskapsåret. Avkastningsstiftelser kännetecknas av att placeringen skall komma den ändamålsbundna destinatärskretsen till nytta, där främst varaktigheten och jämna utdelningsnivåer över åren står i fokus. Det vill säga att stiftelsen förväntas existera i all framtid. Det centrala i en avkastningsstiftelse är att skapa bästa möjliga avkastning samtidigt som förmögenheten säkras. Vidare står inte en rättvisande bild av verksamheten för enskilda år i fokus eftersom det inte finns några beslutsfattare och intressenter i den meningen som i ett aktiebolag. Istället blir det förvaltaren eller styrelsens uppgift att genom placeringarna skapa jämna utdelningsnivåer som gör att en destinatär idag åtnjuter samma förmån som en destinatär i framtiden. Vi ifrågasätter därför tillämpligheten i stiftelsereglerna som det ser ut idag när de tvingas följa samma lagstiftning som gäller för andra associationsformer. Det är emellertid så att för avkastningsstiftelser så skall ÅRL och BFN U 95:3 tillämpas i redovisningen för att uppfylla god redovisningssed. Vi har i vår undersökning märkt att avkastningsstiftelser i vissa fall har svårt att uppfylla delar av de allmänna redovisningsprinciperna. Till exempel så rubbas försiktighetsprincipen när nedskrivningar vidtas samtidigt som stiftelsen delar ut till destinatärerna. Samtidigt så är vi medvetna om att avkastningsstiftelsens huvuduppgift är att tillgodose ändamålet som stiftaren föreskrivit. Följden blir att avkastningsstiftelsens speciella särdrag gör att god redovisningssed och rättvisande bild hamnar i en målkonflikt med stiftelsens ändamål. Intressant är då att diskutera vad som utgör god redovisningssed i en avkastningsstiftelse. Vi kan konstatera att en avkastningsstiftelse hamnar i ett dilemma där å ena sidan ändamålsuppfyllelsen leder till att efterlevandet av vissa allmänna redovisningsprinciper kan ifrågasättas, och å andra sidan där redovisning enligt ÅRL kan få effekter på stiftelsens möjligheter att tillgodose den ändamåls bundna destinatärskretsen. Ett exempel som ställer problematiken på sin spets är hur avkastningsstiftelser skall agera om en eventuell nedskrivning är förestående. Av ÅRL följer att nedskrivning skall företas om värdenedgången kan anses som bestående. Det 45
Stiftelseredovisningens särart En analys av redovisningen i avkastningsstiftelser utifrån ett intressentperspektiv intressanta blir att tolka vad som är en bestående värdenedgång i en avkastningsstiftelse. Bestående värdenedgång betraktar vi, med hänsyn till avkastningsstiftelsens särart, som en konkurs eller konstaterad värdenedgång som aldrig kan återta sitt ursprungliga värde. Därför torde stiftelseformens varaktighets krav tala för att bestående värdenedgång får en annan innebörd i en stiftelse. Nödvändigt blir därför att nyansera begreppet god redovisningssed i en avkastningsstiftelse. Vi tror att god redovisningssed i det fallet bör utgå ifrån avkastningsstiftelsens speciella särdrag där ändamålsuppfyllelsen skall stå i centrum. ÅRL har tydliga definitioner och regler för hur till exempel en nedskrivning skall behandlas, men dessa kommer likväl i konflikt med avkastningsstiftelsens särart. Vidare tolkar vi att BFN U 95:3 saknar en redogörelse för nedskrivningar i noten till eget kapital, om inte annat så framgår det inte tydligt hur redovisningen skall ske. Detta är ytterligare en faktor som vi tror försvårar utvecklandet av god redovisningssed. Vi tror att en lösning för att underlätta redovisningen är att bryta ut tillämpliga regler ur ÅRL och koppla dessa till SL eller ett uttalande. På så vis tror vi att redovisningen i avkastningsstiftelser skulle harmoniseras, utan att fjärmas från ÅRL. Detta skulle säkerligen ligga styrelse och förvaltare till fördel då de ofta inte är proffs i samma mening som i bolagsvärlden. Vi tror också att denna harmonisering leder till en kvalitetshöjning av redovisningen. Eftersom vi även konstaterat att tillsynsmyndigheten har en viktig roll som kontrollorgan och att deras tillsyn ställer vissa krav på redovisningens utformning så bör det vara naturligt att det tar ett större ansvar och är med och påverkar normgivningen för avkastningsstiftelser. Stiftelseförordnandet har en central position i stiftelseformen och måste också få en inflytelserik behandling även i redovisningen. I vissa fall styr förordnandet i stor utsträckning och är då bindande enligt föreskrifterna, vilket gör att förvaltaren eller styrelsen har att helt och hållet följa dessa. I andra fall torde dock stiftelseformens speciella särdrag vara med och påverka utformningen även om inte dessa är bindande för förvaltaren eller styrelsen. Vi kan avslutningsvis konstatera att avkastningsstiftelser idag har en viktig funktion i samhället, då de fyller luckor som stat, kommun och landsting inte förmår göra. Naturligtvis behövs regler och restriktioner för redovisningen av de närmare 300 miljarder som stiftelserna förfogar över. Dock bör lagstiftning stå i proportion till den samhällsnytta som de genererar. Om tillämpliga lagar i ÅRL kopplas till SL eller BFN U 95:3 och samtidigt kompletteras med en modell över resultat- och balansräkning, så tror vi att en praxis kan utvecklas och att god redovisningssed på sikt kan uppnås. 6.2 Återkoppling till reliabilitet och validitet Då reliabilitet står för graden av tillförlitlighet i mätinstrumentet, så innebär en hög reliabilitet med andra ord att samma resultat ska kunna uppnås vid upprepade tillfällen oavsett vem som genomför undersökningen. Vi menar att 46
Page 1 and 2: MÄLARDALENS HÖGSKOLA Ekonomihögs
Page 3 and 4: Abstract Place: School of Business,
Page 5 and 6: 5.2.1 Återkoppling till problemfr
Page 7 and 8: Stiftelseredovisningens särart En
Page 49: Stiftelseredovisningens särart En
Page 55 and 56: Rättsliga källor Bokföringslag (
Page 57 and 58: Bilaga 1 Frågeformulär till empir
Page 59 and 60: 117 f.). Får inte hela årsresulta

Stiftelseredovisningens särart - Ekonomihögskolan - Mälardalens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?