Stiftelseredovisningens särart - Ekonomihögskolan - Mälardalens ...

More documents

Recommendations

Info

Stiftelseredovisningens särart En analys av redovisningen i avkastningsstiftelser utifrån ett intressentperspektiv 4 Empiri I kommande kapitel redogör vi för de empiriska undersökningarna. Först presenteras respondenten och sedan behandlas utfallen av intervjuerna, strukturerade utifrån våra tre problemfrågor. 4.1 Presentation av Henning Isoz, Ernst & Young AB Henning Isoz lämnade under våren 1997 sin tjänst som hovrättsråd vid Svea hovrätt och är numera konsult vid Ernst & Young AB med särskild inriktning på stiftelserätt. Han arbetade under åren 1982-1996 med stiftelserättsliga frågor på Regeringskansliet. Under sin tid där och framförallt inom Justitiedepartementet svarade han för det grundläggande arbetet med stiftelselagen, införandelagen och stiftelseförordningen. Han medverkade även vid utarbetandet av betänkandena SOU 1994:147, 1995:93 samt 1996:105. 4.1.1 Sammanställning av intervjun med Henning Isoz Vilka krav ställer avkastningsstiftelsens särart på redovisningen? Runt en avkastningsstiftelse finns det olika intressenter. Med begreppet intressenter avses därvid personer som står utanför stiftelsens förvaltning. Dels är det de som vill njuta förmån av stiftelsen, det vill säga destinatärerna. Dels är det Länsstyrelsen som enligt stiftelselagen utövar tillsyn över stiftelseväsendet och till följd därav använder just redovisningen som ett viktigt instrument för utövandet av denna tillsyn. En stiftelse saknar ägare eller medlemmar och därför finns det en övervakande myndighet. Även anhöriga (t.ex. efterlevande make, arvinge eller arvinges avkomling) till stiftaren har ett intresse att se hur förvaltningen av den stiftade egendomen sköts och efterlever sitt ändamål. Anhöriga kan nämligen i likhet med tillsynsmyndigheten ingripa mot stiftelsens styrelse eller förvaltare i fall då stiftelsen inte förvaltas i enlighet med stiftelseförordnandet eller stiftelselagen. Länsstyrelsen i sin egenskap av tillsynsmyndighet skall som sagt se till att stiftelsen förvaltas enlighet med stiftelseförordnandet och stiftelselagen. I detta inbegrips att stiftelsen använder avkastningen och att den används till förmån för den av stiftaren bestämda destinatärskretsen. Däri inbegrips också att förmögenheten är placerad i enlighet med eventuella föreskrifter i förordnandet eller annars på ett godtagbart sätt. Det är dock i första hand revisorns roll att granska förvaltningen. Utöver sedvanlig räkenskapsgranskning tillkommer det revisorn att granska att stiftelsen använder avkastningen och att den används till förmån för den av stiftaren bestämda destinatärskretsen. Revisorn skall vidare granska att förmögenheten är placerad i enlighet med eventuella föreskrifter i förordnandet eller annars på ett godtagbart sätt. Vid avsteg från detta lämnar revisorn en oren revisionsberättelse. En anmärkning från revisorn i en stiftelse är 25
Stiftelseredovisningens särart En analys av redovisningen i avkastningsstiftelser utifrån ett intressentperspektiv allvarligare än i t.ex. ett bolag. Det sammanhänger med att det i ett bolag finns ägare som trots anmärkning kan ge ledamöterna i styrelsen ansvarsfrihet. Ansvarsfrihetsinstitutet är däremot i princip okänt inom stiftelsevärlden, detta eftersom stiftelserna saknar såväl ägare som medlemmar. För redovisningens utformning gäller föreskrifterna i stiftelseförordnandet i första hand så länge de inte strider mot tvingande lag. Stiftelseförordnandet kan innehålla speciella och mer detaljerade regler för hur redovisningen skall se ut, även om det inte är så vanligt. Redovisningsreglerna för stiftelser ändrades från år 2000 i anledning av den nya bokföringslagen. Genom de nya reglerna kom bokföringsskyldiga stiftelser att bli skyldiga att upprätta årsredovisning enligt ÅRL. De nya reglerna innebär att stiftelser numera skall upprätta resultaträkning och balansräkning på något annorlunda vis än vad som skett tidigare samt att det ska lämnas mer uppgifter i förvaltningsberättelsen. Det kan konstateras att många som sköter redovisningen för stiftelser gör detta på ideell basis. Att årsredovisningen skall upprättas enligt ÅRL innebär att dessa ideellt arbetande personer har det svårare nu. Tidigare fanns regelverket kring årsredovisningen i SL. ÅRL är ett omfattande regelverk och det kan innebära vissa svårigheter att avgöra vilka bestämmelser som gäller för stiftelser. Stiftaren bestämmer vilka som skall kunna njuta förmån av den. Om han därvid skulle föreskriva att han själv skulle ha del i avkastningen kommer ingen stiftelsebildning till stånd. Det går inte att bilda en stiftelse till förmån för sig själv. För styrelsen eller förvaltaren ligger fokus på att tillgodose ändamålet med den avkastning som förmögenheten lyckats generera. Förvaltningen av förmögenheten bör ske på ett sådant sätt att det blir en jämn utdelningsnivå över åren. Ingen är intresserad av att en stiftelse delar ut väldigt mycket pengar ett år för sedan inte dela något alls under påföljande år. Meningen är att destinatärerna om 15 år skall åtnjuta i vart fall samma utdelning som dagens. I det enskilda fallet kan det dock finnas av stiftaren meddelade föreskrifter som avvika från detta. Det finns några men få regler i ÅRL som är tillämpliga bara på stiftelser. För den oinvigde kan det vara svårt att hitta fram till dessa. Men det finns hjälp att få till exempel från redovisningsbyråer. Ytterst är det dock styrelsen eller förvaltaren som har ansvaret för redovisningen och dom är vanligtvis inte proffs i samma mening som i bolagsvärlden. Kraven är i princip inte för höga på stiftelser, men däremot skulle det finnas en reglering bara avsedd för stiftelser. Tillämpliga regler i ÅRL kan brytas ut och kopplas till SL. Det skulle dock kräva ett omfattande arbete men det skulle underlätta för stiftelserna. 26
Page 1 and 2: MÄLARDALENS HÖGSKOLA Ekonomihögs
Page 3 and 4: Abstract Place: School of Business,
Page 5 and 6: 5.2.1 Återkoppling till problemfr
Page 7 and 8: Stiftelseredovisningens särart En
Page 29: Stiftelseredovisningens särart En
Page 55 and 56: Rättsliga källor Bokföringslag (
Page 57 and 58: Bilaga 1 Frågeformulär till empir
Page 59 and 60: 117 f.). Får inte hela årsresulta

Stiftelseredovisningens särart - Ekonomihögskolan - Mälardalens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?