Stiftelseredovisningens särart - Ekonomihögskolan - Mälardalens ...

More documents

Recommendations

Info

Stiftelseredovisningens särart En analys av redovisningen i avkastningsstiftelser utifrån ett intressentperspektiv Vid värdering av värdepapper kan vi konstatera att begreppet bestående värdenedgång får en annan betydelse i en avkastningsstiftelse på grund av den långa placeringshorisonten. Därför kan vi komma till slutsatsen att en bestående värdenedgång och följaktligen en eventuell nedskrivning bör bedömas på en länge tidsrymd i en avkastningsstiftelse än i ett vinstdrivande bolag. Vi kan också konstatera att försiktighetsprincipen rubbas i en avkastningsstiftelse när utdelning sker samtidigt som nedskrivning vidtas, vilket leder till att stiftelsens bundna kapital urholkas. Vidare så förstår vi att om en avkastningsstiftelse väljer att vidta nedskrivningar för att uppvisa en rättvisande bild så måste jämförbarhetsprincipen tas i beaktande, där stiftelsen skall använda samma princip från år till år. Behandlingen av det egna kapitalet i en avkastningsstiftelse ter sig mer klart i normalfallet där BFN U 95:3 skall följas, vilket även kan sägas vara god redovisningssed i avkastningsstiftelser. Vi ställer oss dock frågande till benämningen bundet och fritt i de enstaka stiftelser där utdelning sker från bundet eget kapital. Vi kan också konstatera att de brister som tillsynsmyndigheten observerar i sin tillsyn kan vara ett uttryck för styrelse och förvaltare i avkastningsstiftelser har svårt att följa lagen. Vi tolkar det ovan nämnda som att avkastningsstiftelser har svårt att uppfylla de allmänna redovisningsprinciperna och vi tror att det beror på att redovisningslagstiftningen inte är anpassad till avkastningsstiftelsens speciella särdrag. 5.3 På vilket sätt bör praxis utvecklas för att ge en mer stiftelseanpassad redovisning? Med bakgrund till berörda komplikationer och i övrigt så torde behovet av en vidareutvecklad praxis nödvändig, vilket också ställer krav på normgivande organ att uppdatera normgivningen kring stiftelseredovisningen. I dagsläget reglerar inte SL redovisningen i avkastningsstiftelser utan redovisningen skall ske i enlighet med ÅRL. Eftersom BFL och ÅRL är utformade som ramlagar måste kompletteringar göras med normer som i detalj anger hur redovisningen skall ske. För avkastningsstiftelser är det BFN U 95:3 som utgör den kompletterande normgivningen för att uppfylla god redovisningssed. Vad som utgör god redovisningssed bestäms genom tolkning av föreskrifter i lag och andra författningar på området. Om en lagtolkning inte räcker för att besvara en viss fråga, måste en utfyllande tolkning göras. Denna tolkning bör ha sin förankring i praxis. Tillsynsmyndigheten ser att det har skett en viss harmonisering av redovisningen, men att det förekommer avvikelser i uppställning och utformning. Med bakgrund till detta anser de att normgivning och god redovisningssed behöver utvecklas för att åstadkomma en mer harmoniserad redovisning. Revisorn menar att en utvecklad praxis och en mer anpassad redovisning skall ske genom rekommendation om årsredovisning i stiftelser med tillämpning av ÅRL. Denna skulle kunna innehålla en redogörelse för de obligatoriska uppgifterna i förvaltningsberättelsen och även innehålla en 43
Stiftelseredovisningens särart En analys av redovisningen i avkastningsstiftelser utifrån ett intressentperspektiv modell över resultat- och balansräkning. Fördelarna ligger i att all information då finns samlad på ett och samma ställe. Lagstiftaren tycker att BFN U 95:3 behöver uppdateras av formella skäl, men ser även att det vore lämpligt att koppla tillämpliga delar i ÅRL till SL. Det skulle underlätta för förvaltaren eller styrelsen, då de med sina knappa kunskaper om ÅRL, har svårt att urskilja vilka delar som skall tillämpas. Tillsynsmyndigheten är också beroende av att revisorerna praktiserar en likformad redovisning, då detta är en förutsättning för att tillsynsmyndigheten skall kunna utföra en tillfredställande granskning och kontroll. BFN anser däremot att det finns en målkonflikt mellan ett utbyggt regelverk och tillfredställande informationsgivning. En nackdel med mer normgivning är att stiftelser fjärmas från tanken om ett harmoniserat regelverk. Fördelen med mer information underlättar dock för den som utför redovisningen, det vill säga förvaltaren eller styrelsen. 5.3.1 Återkoppling till problemfrågan På vilket sätt bör praxis utvecklas för att ge en mer stiftelseanpassad redovisning? Vi kan komma till den slutsatsen att samtliga respondenter uttrycker en vilja om att lagstiftningen rörande redovisning i avkastningsstiftelser behöver utvecklas och förbättras för att skapa en god redovisningssed och en mer harmoniserad redovisning. Det råder dock delade meningar om hur dessa förbättringar skall ske. Vi ser att alla respondenter anser att förvaltaren eller styrelsen bör tas i beaktande när det gäller utvecklingen av praxis. Vi drar slutsatsen att en möjlig lösning skulle kunna vara att infoga tillämpliga lagar i ÅRL till SL. Där anser vi liksom revisorn att en modell över stiftelsens årsredovisning och förvaltningsberättelse skulle kunna bidra till en enhetlig praxis. Även denna modell skulle kunna ligga under SL då detta torde vara en mer bekant miljö för förvaltaren än ÅRL. Slutsatsen vi kommer fram till är att utvecklandet av normgivningen bör ta hänsyn till behoven som finns hos de olika intressenterna kring avkastningsstiftelser för att i framtiden åstadkomma en enhetlig och väl fungerande praxis på området. 44
Page 1 and 2: MÄLARDALENS HÖGSKOLA Ekonomihögs
Page 3 and 4: Abstract Place: School of Business,
Page 5 and 6: 5.2.1 Återkoppling till problemfr
Page 7 and 8: Stiftelseredovisningens särart En
Page 47: Stiftelseredovisningens särart En
Page 55 and 56: Rättsliga källor Bokföringslag (
Page 57 and 58: Bilaga 1 Frågeformulär till empir
Page 59 and 60: 117 f.). Får inte hela årsresulta

Stiftelseredovisningens särart - Ekonomihögskolan - Mälardalens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?