Stiftelseredovisningens särart - Ekonomihögskolan - Mälardalens ...

Stiftelseredovisningens särart
En analys av redovisningen i avkastningsstiftelser utifrån ett intressentperspektiv
allvarligare än i t.ex. ett bolag. Det sammanhänger med att det i ett bolag finns
ägare som trots anmärkning kan ge ledamöterna i styrelsen ansvarsfrihet.
Ansvarsfrihetsinstitutet är däremot i princip okänt inom stiftelsevärlden, detta
eftersom stiftelserna saknar såväl ägare som medlemmar.
För redovisningens utformning gäller föreskrifterna i stiftelseförordnandet i
första hand så länge de inte strider mot tvingande lag. Stiftelseförordnandet kan
innehålla speciella och mer detaljerade regler för hur redovisningen skall se ut,
även om det inte är så vanligt.
Redovisningsreglerna för stiftelser ändrades från år 2000 i anledning av den
nya bokföringslagen. Genom de nya reglerna kom bokföringsskyldiga stiftelser
att bli skyldiga att upprätta årsredovisning enligt ÅRL. De nya reglerna innebär
att stiftelser numera skall upprätta resultaträkning och balansräkning på något
annorlunda vis än vad som skett tidigare samt att det ska lämnas mer uppgifter
i förvaltningsberättelsen.
Det kan konstateras att många som sköter redovisningen för stiftelser gör detta
på ideell basis. Att årsredovisningen skall upprättas enligt ÅRL innebär att
dessa ideellt arbetande personer har det svårare nu. Tidigare fanns regelverket
kring årsredovisningen i SL. ÅRL är ett omfattande regelverk och det kan
innebära vissa svårigheter att avgöra vilka bestämmelser som gäller för
stiftelser.
Stiftaren bestämmer vilka som skall kunna njuta förmån av den. Om han därvid
skulle föreskriva att han själv skulle ha del i avkastningen kommer ingen
stiftelsebildning till stånd. Det går inte att bilda en stiftelse till förmån för sig
själv.
För styrelsen eller förvaltaren ligger fokus på att tillgodose ändamålet med den
avkastning som förmögenheten lyckats generera. Förvaltningen av
förmögenheten bör ske på ett sådant sätt att det blir en jämn utdelningsnivå
över åren. Ingen är intresserad av att en stiftelse delar ut väldigt mycket pengar
ett år för sedan inte dela något alls under påföljande år. Meningen är att
destinatärerna om 15 år skall åtnjuta i vart fall samma utdelning som dagens. I
det enskilda fallet kan det dock finnas av stiftaren meddelade föreskrifter som
avvika från detta.
Det finns några men få regler i ÅRL som är tillämpliga bara på stiftelser. För
den oinvigde kan det vara svårt att hitta fram till dessa. Men det finns hjälp att
få till exempel från redovisningsbyråer. Ytterst är det dock styrelsen eller
förvaltaren som har ansvaret för redovisningen och dom är vanligtvis inte
proffs i samma mening som i bolagsvärlden. Kraven är i princip inte för höga
på stiftelser, men däremot skulle det finnas en reglering bara avsedd för
stiftelser. Tillämpliga regler i ÅRL kan brytas ut och kopplas till SL. Det skulle
dock kräva ett omfattande arbete men det skulle underlätta för stiftelserna.
26