Regionalt vårdprogram: trycksår, prevention och behandling.
Regionalt vårdprogram: trycksår, prevention och behandling.
Regionalt vårdprogram: trycksår, prevention och behandling.
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Regionalt</strong> <strong>vårdprogram</strong> – Trycksår, <strong>prevention</strong> <strong>och</strong> <strong>behandling</strong><br />
Riskbedömning<br />
Alla patienter i riskzonen ska bedömas snarast vid ankomsten till hälso- <strong>och</strong> sjukvård,<br />
äldreboende eller i samband med primär bedömning vid hemsjukvård (19).<br />
Rekommendationen är att patienter i riskzonen därefter bedöms regelbundet <strong>och</strong><br />
med tätare intervall om sjukdomstillståndet förvärras eller om nya riskfaktorer tillkommer<br />
(19). Tydliga rutiner för detta, som inkluderar ansvarsfördelning ska finnas<br />
på varje enhet. Om patienten exempelvis ska genomgå en operation kan det vara<br />
lämpligt att göra riskbedömningen innan operationen, på andra dagen efter operationen<br />
<strong>och</strong> vid utskrivningen. På enheter som har långa vårdtider kan bedömningen<br />
ske en gång i veckan eller en gång i månaden om inte patientens tillstånd förändras.<br />
När riskbedömningsinstrument används tillsammans med en tydlig <strong>trycksår</strong>sförebyggande<br />
policy, kan riskpatienter uppmärksammas, riktade preventiva åtgärder<br />
sättas in i tid <strong>och</strong> antalet <strong>trycksår</strong> på en enhet minska (32, 82).<br />
Riskbedömningsinstrument<br />
Riskbedömningsinstrument är ett komplement till den kliniska bedömningen. Användningen<br />
av riskbedömningsinstrument har ibland ifrågasatts eftersom <strong>trycksår</strong>srisken<br />
ofta överskattas i dessa instrument (83). Nyttan med att använda riskbedömningsinstrument<br />
har ännu inte kunna beläggas med forskningsresultat. (84).<br />
Det finns ett flertal framtagna riskbedömningsinstrument som har konstruerats för<br />
att identifiera riskfaktorer för speciella riskgrupper (85-87). Riskbedömningsinstrumentet<br />
modifierad Norton som rekommenderas av SLL är det mest använda i<br />
Sverige (88) <strong>och</strong> utgår från Nortons riskbedömningsinstrument som är framtaget för<br />
geriatriska patienter (89). Skillnaden mellan Norton <strong>och</strong> modifierad Norton är att<br />
två områden, födointag <strong>och</strong> vätskeintag, har lagts till i modifierad Norton. Lindgren<br />
(90) vidareutvecklade modifierade Norton <strong>och</strong> kallar sitt instrument för RiskBedömning<br />
för Trycksår (RAPS eller RBT). Flertalet av riskfaktorerna förekommer i<br />
samtliga riskbedömningsinstrument, t.ex. rörelseförmåga, känsel, nutrition <strong>och</strong> inkontinens.<br />
Riskbedömningsinstrument har främst utvecklats för riskbedömning av äldre patienter.<br />
Det finns även specifika instrument för riskbedömning av patienter med spinalskada<br />
(85) <strong>och</strong> för nyfödda barn (91).<br />
Flera studier jämför olika riskbedömningsinstrument <strong>och</strong> visar att utfallet blir olika<br />
beroende på vilket område som instrumentet är skapat för. Wellard (2000) fann i sin<br />
jämförelse mellan Waterlow, Braden <strong>och</strong> Norton att Waterlow var mest lämplig för<br />
patienter med ryggmärgsskada (92). Pancorbo-Hidalgo (2006) jämförde Braden <strong>och</strong><br />
Norton <strong>och</strong> fann att Braden var det riskbedömningsinstrument som bäst kunde förutsäga<br />
vilka som skulle få <strong>trycksår</strong> bland äldre patienter (74). Observera att det är<br />
Norton <strong>och</strong> inte modifierad Norton instrumentet som har använts i jämförelserna.<br />
Studierna visar att åtgärder vidtas snabbare om riskbedömningsinstrument används<br />
av sjuksköterskan, tillsammans med den kliniska bedömningen (74, 87, 93). Men<br />
Stockholms läns landsting<br />
- 154 -
Change language