Regionalt vårdprogram: trycksår, prevention och behandling.

More documents

Recommendations

Info

Regionalt vårdprogram – Trycksår, prevention och behandling Patientrelaterade riskfaktorer Över ett hundratal riskfaktorer för trycksår har beskrivits i litteraturen (80, 81, 105). Enstaka faktorer kan knappast leda till trycksårsuppkomst. Det är kombinationen av olika riskfaktorer för den individuella patienten som tillsammans med yttre tryck blir avgörande för om ett trycksår uppstår. Det är viktigt att tänka på att alla faktorer, som exponerar huden för tryck eller försämrar hudens tolerans för tryck, är riskfaktorer för trycksår (106). Den viktigaste orsaken är immobilitet (63, 107-111). Trauma och akut sjukdom Trauma kan öka risken för trycksår. De flesta patienter som drabbas av ett högenergitrauma hamnar på en intensivvårdsavdelning under den mest akuta vårdperioden (112). De livsuppehållande åtgärderna prioriteras och risken för att trycksår uppkommer är stort pga. sämre cirkulation ut till vävnaderna och långa perioder i samma position. Även lågenergitrauma, såsom höftfrakturer, ökar risken för trycksår (66, 67). Dessa patienter hamnar sällan på en intensivvårdsavdelning men har ofta försämrad cirkulation och ligger ofta i samma position under flera timmar i väntan på operation, under operation och direkt efter, innan mobiliseringen påbörjas (36, 113). För varje halvtimme utöver fyra timmars operationslängd ökar risken för trycksår med 33 procent (36). En studie visar att de flesta trycksår i samband med höftfrakturkirurgi upptäcktes inom de första fyra dagarna efter operation (67). Idag förekommer utskrivning i samband med höftfraktur redan efter en eller två dagar, vilket gör att trycksår som kan relateras till kirurgi kan debutera först när patienten har vistats i nästa vårdform eller hemmet i några dagar. Ryggmärgsskada Ryggmärgsskada kan uppkomma som en komplikation till trauma men kan även vara medfödd (85). Under en ettårsperiod rapporterades att 21 procent av de spinalskadade utvecklade trycksår (114). Internationella studier visar att 50-80 procent av alla ryggmärgskadade åtminstone en gång under sin livstid fick trycksår. Svenska studier visar att 40 procent av de ryggmärsskadade riskerar att få trycksår (115) och att en tredjedel av alla nyskadade drabbas av trycksår under det första året (69). Anledningen till att ryggmärgsskadade lättare får trycksår är att de ofta har känselbortfall, nedsatt rörelseförmåga, muskelförtvining, nedsatt cirkulation och spasticitet. Beroende på vilken nivå skadan är belägen på får patienten olika symtom. Förlamning från axlarna och nedåt uppstår om skadan sitter i höjd med nacken och halskotorna (tetraplegi). Armarna är också involverade. Paraplegi uppkommer om skadan sitter längre ner på ryggraden och ger då förlamning i benen och delar av bålen. Förlamningen kan vara komplett eller inkomplett beroende på skadans art. Den del som förlamas förlorar också känseln. Inte bara förlamningstillståndet ökar risken för dessa patienter att få tryckår. Även hög ålder, försämrat allmäntillstånd, Stockholms läns landsting - 160 -
Regionalt vårdprogram – Trycksår, prevention och behandling dåligt näringsintag, infektioner, feber, rökning och drogmissbruk ökar ytterligare risken för denna grupp (69). Ryggmärgsbråck Ryggmärgsbråck beror på en missbildning i ryggmärgen. Beroende på hur högt bråcket sitter blir graden av förlamning och muskelsvaghet i ben och fötter olika svår, vilket medför olika grad av rörelsehinder. Patienter med höga bråck är oftast i större behov av hjälpmedel vid förflyttning, medan patienter med låga bråck oftast går självständigt. Skadan medför även olika grader av känselbortfall, som i sin tur ger nedsatt förmåga att känna beröring, smärta, värme, fukt eller kyla i ben eller underliv. Den nedsatta känseln i benen kan också försämra patientens balans och förflyttningsförmåga. Vissa personer kan drabbas av spasticitet och muskler som inte slappnar av, precis som andra med spinalskada. Många patienter med ryggmärgsbråck har kognitiva svårigheter av olika grad. Den kognitiva svikten kan försvåra förmågan att förstå konsekvenser, att komma ihåg och hålla fokus samt kunna planera och ta initiativ (116, 117). Hjälpmedel som rullstol, ståskal, korsetter och olika skenor för att stabilisera påtala svårigheterna att göra en korrekt bedömning när det kan gå få timmar till flera dagar innan ett trycksår visar sig. skriv på annat sätt om det gårrr kroppen och möjliggöra förflyttning, kan orsaka tryck och tryckskador. Det är viktigt att kontinuerligt genomföra hudinspektion. Pga. den kognitiva svikten som kan förekomma, är det viktigt att vårdpersonalen, vid varje vårdkontakt, inte bara frågar efter tryck eller tryckskada utan fysiskt inspekterar hudområden som kan vara utsatta för tryck. Det är viktigt att vidta åtgärder snabbt vid risk för skada och dokumentera vad som framkommit. Det är även viktigt att kontrollera behov av lift och hur en eventuell liftsele fungerar och används. Neurologiska sjukdomar Neurologiska sjukdomar har ett komplext samband med uppkomsten av trycksår (63). Oavsett ålder är det patientens bakgrundssjukdom som ökar risken för trycksår. Om sjukdomen innebär att förmågan att känna obehag från tryckområden är försämrad eller har upphört, eller om patienten inte kan ändra läge själv på ett effektivt sätt eller påtala att en ändring av kroppsställningen måste göras ökar risken för trycksår kraftigt. Sjukdomar som MS, Alzheimer, Parkinson, ALS och SLE placerar patienten i högriskgruppen för att drabbas av trycksår (86). Patienter som inte själva kan vända sig i sängen har en fyra gånger så hög risk att drabbas av trycksår (109). Stockholms läns landsting - 161 -
Page 1:
Regionalt vårdprogram Stockholms l
Page 4 and 5:
Regionalt vårdprogram - Trycksår,
Page 6 and 7:
Page 8 and 9:
Page 10 and 11:
Fakta i korthet Regionalt vårdprog
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Lästips Fakta i korthet Regionalt
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Teamet Roller & ansvar Regionalt v
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Lästips Regionalt vårdprogram - T
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Lärande exempel Läs mer Regional
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Läs mer Regionalt vårdprogram - T
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Fakta i korthet Regionalt vårdprog
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Att tänka på Regionalt vårdprogr
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Bakgrund Regionalt vårdprogram - T
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Riktlinje Regionalt vårdprogram -
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113: Regionalt vårdprogram - Trycksår,
Page 114 and 115: Lästips Regionalt vårdprogram - T
Page 128 and 129: Fakta i korthet Regionalt vårdprog
Page 164 and 165: Läs mer Regionalt vårdprogram - T
Page 176 and 177: Läs mer Regionalt vårdprogram - T
Page 184 and 185: Att tänka på Lästips Regionalt
Page 188 and 189: Lästips Fakta i korthet Regionalt
Page 214:
Rapporten kan laddas ner eller best
show all

Regionalt vårdprogram: trycksår, prevention och behandling.

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?