Regionalt vårdprogram: trycksår, prevention och behandling.
Regionalt vårdprogram: trycksår, prevention och behandling.
Regionalt vårdprogram: trycksår, prevention och behandling.
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Regionalt</strong> <strong>vårdprogram</strong> – Trycksår, <strong>prevention</strong> <strong>och</strong> <strong>behandling</strong><br />
Riskbedömning<br />
Ett enkelt sätt att identifiera patienter med ökad risk för <strong>trycksår</strong> är<br />
att vårdpersonalen ställer sig frågorna:<br />
• Löper patienten risk att få <strong>trycksår</strong> om inga förebyggande<br />
åtgärder sätts in?<br />
• Finns det en risk att patientens tillstånd medför att patienten blir<br />
liggandes eller sittandes i samma position större delen av dygnet<br />
pga. försämrat hälsotillstånd, större kirurgiskt ingrepp eller pga.<br />
att patienten är rullstolsburen eller sängliggande?<br />
Om svaret blir ”ja” på någon av frågorna sätts åtgärder in.<br />
Alla patienter i riskzonen ska bedömas så snart som möjligt (inom 4-6 timmar)<br />
efter ankomsten till sjukhus, äldreboende eller i samband med primär bedömning<br />
vid hemsjukvård (120). Patienter i riskzonen ska därefter bedömas regelbundet<br />
<strong>och</strong> med tätare intervall om sjukdomstillståndet förändras eller om nya<br />
riskfaktorer tillkommer. Förebyggande åtgärder ska även utvärderas med avseende<br />
på om de är tillräckliga, om andra åtgärder ska vidtas eller om åtgärder<br />
ska tas bort.<br />
När riskbedömningsinstrument används tillsammans med en tydlig <strong>trycksår</strong>sförebyggande<br />
policy kan riskpatienter uppmärksammas, <strong>och</strong> riktade preventiva<br />
åtgärder kan sättas in (38).<br />
Riskbedömningsinstrument<br />
Det finns ett flertal riskbedömningsinstrument för att identifiera riskfaktorer i<br />
speciella riskgrupper (121, 105). De mest använda riskbedömningsinstrument i<br />
Europa är Norton, Waterlow <strong>och</strong> Braden (122, 123). I SLL rekommenderas att<br />
modifierad Norton används.<br />
Riskbedömningsinstrument ska användas som ett komplement till den allmänna<br />
kliniska undersökningen. modifierad Norton bedömer sju olika områden, se<br />
nedan. Det är viktigt att all vårdpersonal, oavsett verksamhetsområde, använder<br />
riskbedömningsinstrumenten på ett likvärdigt sätt <strong>och</strong> tolkar klassificeringen<br />
likvärdigt. Även om användningen av riskbedömningsinstrument har ifrågasatts,<br />
är det dock klart att regelbunden användning medvetandegör olika riskfaktorer,<br />
vilket underlättar valet av nödvändiga åtgärder. Denna strukturerade<br />
bedömning bidrar till en väsentligt förbättrad dokumentation (124).<br />
Stockholms läns landsting<br />
- 35 -
Change language