Regionalt vårdprogram: trycksår, prevention och behandling.
Regionalt vårdprogram: trycksår, prevention och behandling.
Regionalt vårdprogram: trycksår, prevention och behandling.
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Regionalt</strong> <strong>vårdprogram</strong> – Trycksår, <strong>prevention</strong> <strong>och</strong> <strong>behandling</strong><br />
utfallit väl kan rehabilitering med successivt ökande belastning av skadeområdet<br />
påbörjas. En patient som har genomgått en lambåoperation i sittregionen ska under<br />
en fyraveckors period långsamt mobiliseras till sittande. Belastning av sittytan får<br />
ske under kortare stunder, som ökas successivt. Efter kirurgisk <strong>behandling</strong> av <strong>trycksår</strong><br />
är tryckavlastning av avgörande betydelse.<br />
Regelbunden inspektion av huden för att upptäcka tidiga tecken på nya <strong>trycksår</strong><br />
eller recidiv är en viktig del av all omvårdnad av dessa patienter. Patienten kan<br />
själv bidra genom att t.ex. dagligen inspektera sin hudkostym. Om såret är beläget i<br />
sacrum kan en spegel vara till god hjälp när huden ska inspekteras.<br />
Faktorer som kan påverka sårläkningen<br />
Läkemedel<br />
Smärtstillande <strong>och</strong> lugnande (sederande) läkemedel kan minska patientens känslighet<br />
<strong>och</strong> även påverka mobiliseringen. Dessa läkemedel kan därför räknas som en<br />
indirekt riskfaktor för <strong>trycksår</strong> (63). Många patienter med <strong>trycksår</strong> lider av en rad<br />
olika sjukdomstillstånd, för vilka de ordinerats andra läkemedel. Läkemedel som<br />
antiinflammatoriska preparat (NSAID), steroider <strong>och</strong> immunosuppressiva kan ha<br />
skadlig effekt på sårläkningen. NSAID-preparat används ofta som smärtlindrande<br />
t.ex. vid artriter.<br />
Kortikosteroider minskar kollagennybildningen <strong>och</strong> bromsar sårläkningen i den<br />
första fasen efter skadan. Sårets draghållfasthet har rapporterats minska vid tillförsel<br />
av kortikosteroider. Det är troligt att steroider genom att hämma åtskilliga faktorer<br />
som har betydelse för sårläkningen faktiskt också hämmar själva sårläkningsprocessen.<br />
Stereoider har även en antiinflammatorisk effekt vilket kan påverka sår i<br />
den inflammatoriska fasen (63).<br />
Cytostatika kan försämra celldelningen i huden, vilket leder till försämrad sårläkning<br />
<strong>och</strong> förmåga att kompensera huden efter tryck. Reumatologer rapporterar att<br />
mer än 15 mg prednisolon/dag troligtvis hämmar sårläkningsprocessen. Lokal applikation<br />
av steroider i öppna sår bör normalt inte förekomma (80).<br />
Naturläkemedel<br />
Idag använder många människor olika former av naturläkemedel. Det är bra att veta<br />
vilka som används eftersom dessa läkemedel ofta är baserade på någon form av<br />
medicinalväxt. Hur dessa påverkar sårläkningen är inte kartlagt. Om funderingar<br />
finns kring ett visst naturläkemedels eventuella effekt på sårläkningen kan man med<br />
fördel vända sig till antingen läkemedelsverket (www.lakemedelsverket.se) eller<br />
Janus (www.janusinfo.se). När det gäller Janusinfo söker man på det engelska<br />
växtnamnet. Bipacksedlar kan innehålla viss information om naturläkemedlets<br />
egenskaper. Vid särskilt problematiska patientfall kan man vända sig till läkemedelsinformationscentralen,<br />
Karolic – <strong>och</strong> jourhavande läkare/farmaceut. Information<br />
om naturläkemedel <strong>och</strong> växtbaserade läkemedel kommer att ingå i Fass. Uppdateringen<br />
av webbversionen av Fass kommer redan under hösten 2009 att innehål-<br />
Stockholms läns landsting<br />
- 183 -
Change language