Regionalt vårdprogram: trycksår, prevention och behandling.
Regionalt vårdprogram: trycksår, prevention och behandling.
Regionalt vårdprogram: trycksår, prevention och behandling.
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Regionalt</strong> <strong>vårdprogram</strong> – Trycksår, <strong>prevention</strong> <strong>och</strong> <strong>behandling</strong><br />
Miljörelaterade omvårdnadsåtgärder<br />
Risken för uppkomst av <strong>trycksår</strong> är störst där benutskotten ligger nära under<br />
huden t.ex. korsben, hälar, fotknölar <strong>och</strong> ryggrad (24, 25, 158, 159). Trycket<br />
närmast benet är 3-5 gånger högre än trycket vid hudytan (48, 63). Ett stort<br />
kliniskt problem är <strong>trycksår</strong> på hälarna (160, 161). Avlastning av hälen förebygger<br />
<strong>och</strong> ökar genomblödningen om hälen ligger fri från madrasstrycket<br />
(26). Kontrollera att inte trycket flyttas till annat område när hälen avlastas.<br />
Trycksåren debuterar ofta på intensivvårdsavdelningar eller under operation<br />
(43, 96, 162-164). Anledningen till detta kan vara patientens kritiska tillstånd<br />
<strong>och</strong> att blodtrycket periodvist varit lågt. Även ett lågt ankelindex (nedsatt perifer<br />
artärcirkulation) har visat sig vara en bidragande orsak till sår på hälarna<br />
(25). Men det kan också sammanhänga med bristande tryckavlastning (165-<br />
167).<br />
För en svårt sjuk person kan mycket korta episoder av tryck ge en skada, medan<br />
andra patienter kan motstå sådan skada trots att en rad riskfaktorer föreligger.<br />
På senare tid har en rad nya faktorer för uppkomst av <strong>trycksår</strong> som smärta,<br />
nedsatt sensibilitet, nedsatt blod- <strong>och</strong> lymfcirkulation i huden diskuterats (50,<br />
168, 169).<br />
Underlagets egenskap<br />
Den kanske största anledningen till att <strong>trycksår</strong> uppstår är försämrad rörelseförmåga<br />
(63) <strong>och</strong> ökad behov av avlastning. Det betyder att den första förebyggande<br />
åtgärden bör vara att se över vilken typ av madrass <strong>och</strong> sittdyna i stol<br />
<strong>och</strong> rullstol, som patienten har (165). Idag består madrasserna av olika sorters<br />
skum, både mjukare <strong>och</strong> fastare. Skummet i madrassen eller dynan ska bidra<br />
till att kroppen ska kunna sjunka ner. Om kroppen kan vila på en så stor yta<br />
som möjligt, blir trycket mer jämnt fördelat (54, 170). Madrassen ska underlätta,<br />
inte hindra, patientens egna små mikrorörelser.<br />
Beroende på skummets förmåga att avlasta tryckutsatta områden är madrasser<br />
<strong>och</strong> sittdynor hjälpmedel, som antingen är förebyggande eller behandlande.<br />
Olika kuddar, för lägesändring <strong>och</strong> positionering, kan användas för att avlasta<br />
tryckutsatta kroppsdelar som hälar <strong>och</strong> höfter.<br />
Ett 30-gradigt sidoläge möjliggör maximal avlastning av korsben <strong>och</strong> höft, men<br />
ska anpassas individuellt (42, 46, 171). Patienter med kontrakturer kan ha svårt<br />
att ligga i denna position utan avlastningskuddar mellan benen. Om patienten<br />
blir orolig <strong>och</strong> hasar ner eller vrider bålen åt motsatt håll än benen, är flera lägesförändrings-<br />
eller positioneringkuddar att föredra för att skapa en snarlik<br />
avlastning. En systematisk litteraturgenomgång (59) visar att tryckavlastande<br />
madrasser av viskoelastisk skum är bättre än standardmadrassen som används i<br />
säng <strong>och</strong> på operationsbord. En annan systematisk litteraturgenomgång visar<br />
Stockholms läns landsting<br />
- 41 -
Change language