Regionalt vårdprogram: trycksår, prevention och behandling.

More documents

Recommendations

Info

Regionalt vårdprogram – Trycksår, prevention och behandling Vid upprepade trycksår, på en enhet, är det viktigt att försöka identifiera mönster för att kunna minska risken för nya trycksår. Andelen trycksår kan mätas på flera olika sätt. Mätningen kan ske som punktprevalensmätning, en viss dag på året och gäller då alla patienter som är inskrivna på vårdenheten t.ex. kl. 08.00 på morgonen. Trycksårsmätningen kan även ske under en definierad tidsperiod . Mätningarna kan visa hur många patienter som har trycksår vid inskrivning, hur många som drabbas under vårdtiden och hur många trycksår som läker under vårdtiden. Svårighetsgraden av trycksåret är också viktig att redovisa. Det bästa är att dokumentera allt i patientjournalen, eftersom uppgifter då kan användas för statistik. Om vårdpersonalen dokumenterar uppgifterna i journalen finns en stor chans att alla rapporter och epikriser som skickas med patienten till nästa vårdenhet är informativa och av hög kvalitet. Optimal dokumentation, varken för mycket eller för lite, ger hög patientsäkerhet. Det som inte mäts syns inte och det som inte syns är svårt att åtgärda. Kvalitetsmål kan även utvärderas enligt struktur, process och resultatmått (20). Strukturuppföljning kan ske genom intervju och kan innehålla frågor som ska belysa rutiner och organisation t.ex. om det finns skriftliga riktlinjer för riskbedömning, preventiv hudvård, bedömning av trycksår, behandling av trycksår, tillgång till specialutrustning för säng/stol och ev. undervisning av vårdtagare, närstående och personal osv. (20). Processuppföljning kan ske genom granskning av patientjournaler och ge svar på hur det dokumenterats avseende genomfört riskbedömningsresultat, vidtagna preventiva åtgärder, planerad behandling samt uppföljning av åtgärder (20). Resultatmåttsuppföljning enligt denna modell granskar hur stor andel av patienterna som är riskbedömda, bedömts som riskpatient, andel åtgärder som är vidtagna för riskpatienter, antal tryckår vid inskrivning, som utvecklats under vårdtiden och som förbättrats eller helt läkt ut under vårdtiden (20). Datainsamling När det gäller studiedesign är det viktigt att använda sig av en bra metod och att alla i studien följer samma metod (208). Detta är viktigt för att kunna göra jämförelser med andra och att data som dokumenterats minimerar egen tolkning. Alla har ett ansvar för att rapportera trycksår och göra korrekta bedömningar av om rodnaden är en reaktiv hyperemi eller grad 1 trycksår. Olika metoder för datainsamling kan förekomma i litteraturen (20). Det kan finnas enheter som har speciella trycksårsombud som bedömer och rapporterar trycksåren. En person med specialkunskap på en enhet är bra, men ju fler som har kunskap desto mindre sårbart blir det för verksamheten. Den som har rollen som trycksårsombud har en lärande och rådgörande Stockholms läns landsting - 190 -
Regionalt vårdprogram – Trycksår, prevention och behandling roll, dvs. den övriga personalen ska ha någon att fråga. Vid prevalensuppföljningar är det oftast en specifik person som har ansvaret för att datainsamlingen fungerar. I mätningen ingår oftast att ta reda på om riskbedömning är genomförd, om patienterna just då har trycksår och vad som finns dokumenterat som åtgärder. Retrospektiv datasökning i omvårdnadsdokumentationen är troligen för närvarande den minst pålitliga metoden, eftersom dokumentation av trycksår i många fall är ofullständig (201, 207). Då får man inte bättre resultat än det som dokumenterats. ICD10, klassificeringen av trycksår kan också användas. Även här hänger det på att trycksår och trycksårsgraden har dokumenterats i journalen. Alla metoderna har för- och nackdelar. Om många personer är inblandade i rapporteringen uppstår problem med hur pass samstämmigt alla bedömer rodnaden, trycksårsgraden osv. En förutsättning för heltäckande resultat är att alla gör regelbundna observationer av patienternas hudkostym. Jämförelser av incidens över tiden inom en enhet eller mellan enheter kan ge viss ledning när det gäller effektiviteten av preventiva åtgärder, men förutsätter att antalet högriskpatienter är konstant. Tolkning av sådana jämförelser måste därför ske med viss försiktighet. Hänsyn måste tas till demografiska förskjutningar, samt till förändringar i hälso- och sjukvårdens organisation, mix av patienter samt patienternas allmänna morbiditet. Det är också viktigt att förstå tidsaspekten för uppkomst av trycksår. En skada som kan ha uppstått redan i patientens hem, på akutmottagning, röntgenavdelning eller perioperativt kanske inte debuterar förrän patienten kommer till vårdavdelning respektive hemmet efter sjukhusvistelse. Generella vårdprogram Den enskilda patienten har ofta utsatts för trauma, sjukdomar och funktionsnedsättningar som tillsammans med yttre faktorer i vårdmiljön kan orsaka trycksår. De flesta trycksår har multifaktoriella orsaker. Det är därmed svårt att rekommendera generella och enkla lösningar för att förebygga trycksår. Ett generellt råd är dock att avlasta tryckutsatta områden. Den samlade litteraturen tycks förespråka multifaktoriella och individuellt anpassade interventioner som omfattar hela vårdkedjan. Vårdprogram är ett led tillsammans med utbildning (33, 209, 210). Följsamheten och önskat utfall som en minskning av trycksårs-förekomsten går att följa över tid, om alla strävar åt samma håll och genomför mätningarna på likartat sätt vid varje tillfäll (209, 211). Det är viktigt att alla i vårdteamet vet vad som ska göras, hur det ska göras, när och av vem. När önskad kvalitet beskrivs är det viktigt att personalgruppen kommer överens om det är ett effektmål dvs. är realistiskt att uppnå eller ett inriktningsmål dvs. ett visionärt mål. Noll vision för uppkomna trycksår under vårdtiden är ett visionärt mål att sträva mot. Men ett mål måste vara uppnåeligt annars kan det lätt uppstå frustration om målen uppfattas som orimliga eller om resultatet trots hårt arbete inte uppnås. Utan mått blir målen meningslösa. Därför är fortsatt forskning ett viktigt medel att möjliggöra att nå ”ända fram” och identifiera hur det mest effektiva förebyggande arbetet ska genomföras. Stockholms läns landsting - 191 -
Page 1:
Regionalt vårdprogram Stockholms l
Page 4 and 5:
Regionalt vårdprogram - Trycksår,
Page 6 and 7:
Page 8 and 9:
Page 10 and 11:
Fakta i korthet Regionalt vårdprog
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Lästips Fakta i korthet Regionalt
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Teamet Roller & ansvar Regionalt v
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Lästips Regionalt vårdprogram - T
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Lärande exempel Läs mer Regional
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Läs mer Regionalt vårdprogram - T
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Att tänka på Regionalt vårdprogr
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Bakgrund Regionalt vårdprogram - T
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Riktlinje Regionalt vårdprogram -
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143: Regionalt vårdprogram - Trycksår,
Page 160 and 161: Lästips Regionalt vårdprogram - T
Page 164 and 165: Läs mer Regionalt vårdprogram - T
Page 168 and 169: Fakta i korthet Regionalt vårdprog
Page 176 and 177: Läs mer Regionalt vårdprogram - T
Page 184 and 185: Att tänka på Lästips Regionalt
Page 188 and 189: Lästips Fakta i korthet Regionalt
Page 214: Rapporten kan laddas ner eller best
show all

Regionalt vårdprogram: trycksår, prevention och behandling.

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?