Sjukvårdens huvudprocesser - Väntetider i Vården

SJukvårdenS HuvudproceSSer
2
Huvudprocesserna och processkartan som budskap förklarar hur organisationen
arbetar för att tillfredsställa kundernas behov. De förmedlar en helhetssyn och
synkroniserar medarbetarnas mentala bilder. Processkartan bör stämma med
andra budskap. Den skall kännas naturlig och verklighetstrogen. Hur kartan ser
ut är betydelsefullt, eftersom den definierar det system man arbetar med.
Huvudprocesserna och processkartan som verktyg skall underlätta den
praktiska styrningen av verksamheten, s k processledning (kap 8, sid 6).
Rentzhog (1996) anser att man bör välja huvudprocesser så att de samverkar
med verksamhetsidé, vision och strategier, samt med kraven från omvärlden,
se figur 7. Eftersom dessa faktorer ändras, så bör huvudprocesskartan omprövas
regelbundet.
Man bör alltså förtydliga vad man gör (verksamhetsidé, kunder, produkter),
innan man frågar sig hur man gör det (processerna). Organisationens
huvudprocesser skall täcka in verksamhetsidén och de viktigaste
kundgrupperna, annars har man missat något viktigt flöde.
Såsom framgår av höger ruta i figur 7, sid 3, så kan huvudprocesserna
vara kopplade till varandra på olika sätt. En huvudprocess kan ensam ta hand
om kunden och dennes behov från början till slut. Flera huvudprocesser kan
ligga i serie efter varandra, eller parallellt. De kan förgrena sig på olika sätt. Vi
kommer senare se konkreta exempel på dessa situationer.
Måste man ha huvudprocesser?
Många organisationer som börjar intressera sig för processer inleder
arbetet med att förbättra en eller flera mycket tydliga processer. Det kan
vara omhändertagandet av en patientgrupp såsom hjärtinfarkt, fraktur på
lårbenshalsen, eller preoperativa förberedelser. Om man arbetar på det sättet, så
finns det knappast något behov av att identifiera huvudprocesserna.
Om man önskar ”processorientera” hela verksamheten, så handlar det i
praktiken om en stor mängd processer som skall styras och förbättras. Det
blir i praktiken mycket svårt att leda många processer på ett systematiskt
sätt om man inte hittar en ”minsta gemensam nämnare” (t ex likheterna i
omhändertagandet av patienter med olika diagnoser). Därför söker man ett fåtal
grundläggande flöden/aktiviteter som beskriver hela verksamhetsidén. Det blir
således aktuellt att diskutera huvudprocesser i sådana organisationer oavsett om
de använder USK/ QUL eller ej. Volvo Aero Corporation och LM Ericsson Data
har identifierat huvudprocesser p g a sina ambitioner inom processledning, inte
p g a USK.