Sjukvårdens huvudprocesser - Väntetider i Vården

Är det lämpligt att försöka identifiera
huvudprocesser som är gemensamma för
hela hälso- och sjukvården?
De teoretiska exempel vi studerat talar för att det är möjligt att identifiera
huvudprocesser som är gemensamma för hela hälso- och sjukvården, se t ex
Parner sid 36 eller Kompassen sid 37. Det betyder dock inte att det är lämpligt.
Efter att ha gått igenom detta material är jag skeptisk till det lämpliga
i att identifiera gemensamma huvudprocesser. Trots att både Leicester och
Linköping är universitetssjukhus, så har Leicester, Thoraxklinikerna och
Lungmedicinska kliniken identifierat radikalt olika huvudprocesser. Det visar
att man kan se och tolka tämligen likartade verksamheter på helt olika sätt. Det
har sannolikt ett värde. De lokala problemen varierar och det är rimligt att tro
att möjligheterna till framgångsrik processledning ökar om man får möjlighet
att definiera sina processer utifrån de perspektiv som passar lokalt.
Även om en centralt beslutad processkarta för hela Sveriges hälso- och
sjukvård vore tekniskt väl lämpad som budskap och verktyg för processledning,
så skulle man förlora den lärprocess det innebär att själv arbeta
med identifieringen. Om man hanterar utvecklingen av processkartan på det
sättet, uppnår man i praktiken sannolikt vare sig den processyn, eller den
processtyrning man önskat.
Blir konsekvensen av resonemanget att inte heller ett sjukhus bör ha en
gemensam processkarta? Troligen, om processkartan tas fram centralt i ett
slutet rum. Exemplen från Linköping visar att det kan vara av värde att man
lämnar frihet åt klinikerna att själva identifiera sina processer. Exemplen
från Leicester, Skene och Skellefteå talar å andra sidan för att man kan ha
nytta av en gemensam processkarta. Leicester och Skene förmedlar mycket
tydliga budskap. I båda fallen har sjukhusledningen varit starkt engagerad i
förändringsarbetet och kommunicerat budskapen mycket aktivt. Skellefteå
sjukvård visar att man skapar delaktighet bland verksamhetscheferna när de tar
fram en gemensam processkarta. I alla tre fallen så är processerna framför allt
ett budskap och en mall för förändringsarbetet. Detaljerna anpassas efter lokala
behov.
Min slutsats blir att större organisationer såsom sjukhus kan använda
gemensamma processer. Ledningen bör dock tänka igenom hur man
skapar delaktighet bland medarbetarna, så att processerna kan fungera som
gemensamma mentala bilder och processledningsverktyg. Om man skall
använda en gemensam karta, bör ledningen även veta hur den vill organisera
processledningen. Hur pass detaljerad bör den gemensamma styrningen vara?
Vad beslutas centralt respektive decentralt? Vad skall rapporteras till den
centrala ledningen?
51