Sjukvårdens huvudprocesser - Väntetider i Vården

Novisen har problem med USK/QULs frågor
om huvudprocesser
Jag är läkare vid ett universitetssjukhus. Sedan början av 90-talet
arbetar jag med kvalitets- och verksamhetsutveckling, vilket givit mig
tillfälle att följa utvecklingen av USK och QUL inom sjukvården. 1995
deltog jag i Landstingsförbundets test av QUL. Jag har examinerat s k
verksamhetsbeskrivningar (se sid 15) enligt USK och QUL, samt deltagit i
projekt där ett antal kliniker beskrivit sina verksamheter enligt QUL.
Enligt min erfarenhet, vållar USK/QULs frågor om processer stora problem
för de flesta som använder instrumentet för första gången. De har oftast inte
identifierat huvudprocesser eller stödjande processer i den egna organisationen.
De saknar erfarenhet av systematisk processledning och har ofta inte hört talas
om styrning och förbättring av huvudprocesser. Svaren på frågorna blir ofta
en teoretisk konstruktion - ”man skriver för examinatorn”. Vare sig den som
skriver, eller övriga medarbetare i organisationen, ser hur huvudprocesserna kan
användas praktiskt.
De problem man konfronteras med när man arbetar med USK/QUL kan
leda till en positiv diskussion i den egna organisationen. I så fall fungerar
USK/QUL som avsett. Risken är emellertid att problemen uppfattas som så
abstrakta och svåröverkomliga, att utvecklingen stannar av.
Jag tror att de som skriver QUL skulle ha glädje av att kunna läsa
om huvudprocesser innan de beskriver sin verksamhet. Litteraturen om
huvudprocesser är emellertid begränsad och enligt min mening svår att överföra
till sjukvården. Min ambition är att lösa en del av det problemet.
Uppsatsen
Uppsatsen vänder sig till dem som är intresserade av huvudprocesser inom
hälso- och sjukvården, framför allt de som vill använda USK/QUL som verktyg
för verksamhetsutveckling. Det torde i första hand röra sig om ledare på olika
nivåer.
I de första kapitlen sätter jag en arena för att placera huvudprocesserna i
sitt sammanhang. I kapitel diskuteras problemen med processerna i dagens
organisationer. I kapitel 3 introduceras den moderna synen på kvalitet och
totalkvalitet. I kapitel 4 ges en kort beskrivning av USK och QUL – den direkta
orsaken till att många börjar brottas med huvudprocesserna. Huvudprocesser är
modeller av verkligheten. I kapitel 5 presenteras begreppet modeller.
Uppsatsens teoretiska kärna presenteras i kapitel 6 och 7, vilka presenterar
begreppen process och huvudprocess. Det grundläggande motivet för att arbeta
med processer är att man vill styra och förbättra dem. En introduktion till
begreppet processledning ges i kapitel 8.
I kapitlen 9 - 11 studeras exempel på huvudprocesser. I kapitel 9 ges exempel
från branscher utanför sjukvården. I kapitel 10 beskrivs teoretiska exempel
från sjukvården. I kapitel 11 presenteras praktiska exempel från sjukvården och
intervjuer med företrädare för organisationerna.
9