Sjukvårdens huvudprocesser - Väntetider i Vården
Sjukvårdens huvudprocesser - Väntetider i Vården
Sjukvårdens huvudprocesser - Väntetider i Vården
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Ett annat tema som ofta diskuteras är vårdprogram och rutiner, ”evidence<br />
based medicine” osv. Ambitionen är att garantera patienterna en vård av jämn<br />
och hög standard, baserad på vetenskap och erfarenhet. Sådana rutiner och<br />
riktlinjer är grundelement i processledning.<br />
Enligt min mening är frågan om<br />
processledning passar hälso- och<br />
sjukvården närmast felställd. Eftersom det<br />
finns repetitiva processer går de att styra<br />
och förbättra. Det går att konkretisera<br />
behov och rutiner och att genomföra<br />
resultatmätningar. Det är processledning.<br />
Processledningen måste däremot<br />
anpassas efter sjukvårdens förutsättningar.<br />
Det är troligen svårare att processleda ett<br />
sjukhus än en fabrik. Det är inte självklart<br />
vilka processer man kan eller bör styra<br />
och förbättra systematiskt, eller hur långt<br />
man kan driva processledningen. Krav,<br />
mått och rutiner måste anpassas, så att<br />
de blir praktiskt användbara och ”lagom”<br />
omfattande.<br />
Man måste hitta en balanspunkt mellan å ena sidan sådana aktiviteter<br />
som bör upprepas på ett likartat sätt varje gång (och därför lämpar sig för<br />
systematisk styrning) och å andra sidan sådana som speglar individuella behov<br />
och därför bör mötas på ett individualiserat sätt.<br />
Processledning utgår från kundens behov. En överdriven standardisering<br />
är därför inte i linje med metodens inneboende syften. De som arbetar med<br />
den praktiska vården är bäst lämpade att dra gränserna och att utforma<br />
processledningen. Det är angeläget att de antar utmaningen!<br />
Några rekommendationer<br />
Huvudprocesskartan beskriver några få processer som tillsammans verkställer<br />
organisationens verksamhetsidé. Jag vill framhålla några punkter som jag tycker<br />
kan utvecklas ytterligare i förhållande till de exempel vi sett.<br />
• Förtydliga processledningen. Syftet<br />
är att förbättra processen. Förtydliga<br />
processansvaret, huvud- och<br />
delprocessernas input och output,<br />
samt krav och mått på dem (figur<br />
31, sid 4 ). Volvo Aero kan tjäna som<br />
föredöme.<br />
• Förstärk budskapen. Det finns<br />
budskap i alla exempel vi sett.<br />
Jag anser att man bör använda<br />
<strong>huvudprocesser</strong>na mer medvetet för<br />
Resultat?<br />
Hur gör vi<br />
processen?<br />
Kunder?<br />
• Någon är ansvarig<br />
• Gränssnitten till andra<br />
processer är klart definierade<br />
• Arbetsprocesserna är<br />
dokumenterade<br />
• Regelbundna mätningar<br />
utförs för att styra processen<br />
och resultatet<br />
Figur 31. Den välskötta processen.<br />
Efter Egnell (1994).<br />
Behov?<br />
Mål?<br />
Figur 30. Några viktiga punkter som man<br />
bör kunna redovisa i en faktabaserad<br />
sjukvård.<br />
55
Change language