Sjukvårdens huvudprocesser - Väntetider i Vården

Varför processledning
Rentzhog (1996) betonar att processledning handlar om kultur och synsätt i lika
hög grad som den rent tekniska styrningen. Ledningen måste klargöra varför
man vill införa processledning. Man måste synliggöra de problem man ser i
dagens organisation och förklara varför processledning kan hjälpa till att lösa
dem.
Egnell (1994) menar att syftet med processledning är att förbättra processernas
• kvalitet, dvs förmågan att tillfredsställa kundernas behov och förväntningar.
• effektivitet, dvs förmågan att producera kvaliteten på ett resurssnålt sätt.
• anpassningsförmåga/flexibilitet, dvs förmågan att anpassa processerna till
förändrade förutsättningar.
Dessa egenskaper måste mätas, annars vet man ju inte vad processen presterar.
Det innebär i sin tur att man måste konkretisera kraven och definiera mått för
att följa upp dem.
Identifiera processerna
En förutsättning för att man skall kunna organisera och leda processerna är
att man bestämt vilka de är. Processledningen inleds med att man identifierar
processerna och ger dem namn, samt att man bestämmer i vilken eller vilka
processer man skall börja införa processledning. Man kan t ex börja med en
enstaka ”vårdkedja”. Man kan börja med hela kedjan eller t ex den del som finns
inom ett sjukhus.
Observera att identifikationen av processerna är en modell (sid 16), samt att
det inte är självklart vilka perspektiv eller dimensioner (sid 18) man bör välja.
Arbetet med att identifiera processerna har ett värde i sig.
Processorganisationen 27
”Vårdkedjeprojekt” och liknande förbättringsprojekt är ofta av engångskaraktär.
Projektet avslutas när ett antal förbättringar genomförts.
Processledning är inte ett projekt, utan ett sätt att organisera verksamheten.
En processägare ges ett långsiktigt ansvar för att följa upp och utveckla
processen, samt någon form av resurser och befogenheter. Processägare utses
ofta bland linjechefer eller andra ledare med auktoritet.
Processägarens ansvar sträcker sig över organisatoriska gränser, t ex klinik-
och avdelningsgränser eller gränser mellan vårdcentraler, sjukhus och sjukhem.
De inblandade organisationernas chefer måste vara överens om vilket mandat
processägaren skall ha, samt var processen (och ansvaret) börjar och slutar.
Processägaren har ofta en processledningsgrupp till sin hjälp. I
processledningsgruppen sitter representanter för de funktioner/avdelningar
som processen passerar, t ex cheferna för berörda avdelningar.
27 Rentzhog, O., 996, kap 6.
27