Sjukvårdens huvudprocesser - Väntetider i Vården

SJukvårdenS HuvudproceSSer
26
8. Processledning
– styra och förbättra processerna 26
Identifikationen av huvudprocesser blir tämligen meningslös om man inte
går vidare och börjar styra dem medvetet. Avsikten med detta kapitel är
att orientera läsaren om vad processledning innebär, men inte att diskutera
processledning djupare. Den intresserade läsaren rekommenderas läsa Egnell
(1994) och Rentzhog (1996).
Poängen med att diskutera
processer är förstås att man vill
förbättra dem. USK och QUL frågar
efter hur man ”styr och förbättrar”
processerna (figur 8). Processledning
är enligt Egnell (1994) en systematisk
metod för att organisera, leda och
ständigt förbättra verksamhetens
processer.
Kännetecken på en välskött
process är enligt Egnell (1994):
Kapitel 5.2 Huvudprocesser
”Beskriv hur ni styr och hur ni förbättrar
huvudprocesserna.”
Kapitel 6.2 Resultat - Huvudprocesser
”Beskriv resultatet av arbetet med att styra
och att förbättra era huvudprocesser. Jämför
dessa värden med egna mål och med ledande
organisationers och konkurrenters värden.”
Figur 8. Rubriker och underrubriker till kapitlen om
huvudprocesser i USK och QUL.
• Någon är ansvarig för hur processen fungerar – en processägare.
• Gränssnitten till andra processer är klart definierade. Det är med andra ord
definierat var processen börjar och vad den ska ta emot, samt var den slutar
och vad den ska lämna ifrån sig.
• Arbetsflödet och arbetsuppgifterna är dokumenterade. Processerna har ofta
beskrivits i form av flödesscheman/processkartor. Rutiner för hur arbetet
skall utföras finns dokumenterade i lämplig omfattning.
• Regelbundna mätningar utförs för att styra processen och produkten.
Man kan använda processledning för att styra och förbättra enstaka processer,
eller samtliga processer i hela verksamheten. Man kan börja med en tydlig
patientgrupp, t ex vårdkedjan kring kvinnan med gynekologisk sjukdom (figur
7, sid 46), eller ett helt sjukhus huvudprocesser (figur , sid 41).
Processledning kan införas utan att man använder begreppet
huvudprocesser, t ex om man framför allt arbetar med ”vårdkedjor”. Förr eller
senare kommer man emellertid till en punkt där man kan få problem med
överblicken, eftersom man arbetar med många processer. Det blir då aktuellt att
gruppera processerna till några få huvudprocesser (jfr föregående kapitel, sid 3).
26 Utgångspunkten för framställningen är fr a Egnells ( 994) avhandling om processledning.