Sjukvårdens huvudprocesser - Väntetider i Vården
Sjukvårdens huvudprocesser - Väntetider i Vården
Sjukvårdens huvudprocesser - Väntetider i Vården
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
till andra kunder, varför man kompletterade med ”Anhörigstöd” och ”Intyg”. De<br />
står dock för en mycket liten del av verksamheten.<br />
Skellefteå sjukvård har från början fokuserat USK och kvalitetssystem<br />
mer än frågan om processledning. Processerna har setts som en möjlighet att<br />
härleda kundernas behov, definiera mätetal för dem och följa upp resultaten.<br />
QUL-beskrivningen resulterade i att man hittade en bra struktur att arbeta<br />
vidare med. Arbetet går nu vidare med att tillämpa strukturen och intensifiera<br />
mätningarna. Man har börjat arbeta med den kliniska värdekompassen som stöd<br />
för att definiera och sortera resultatmått.<br />
På kliniknivå är det lättare att styra processerna än det är på<br />
förvaltningsnivå. Det beror sannolikt på att kopplingen till diagnoser och<br />
behandlingsrutiner är tydlig på kliniknivån. På förvaltningsnivå strävar man<br />
efter att följa upp att kliniker och vårdcentraler utvecklar processerna. Man<br />
försöker däremot inte styra eller följa upp detaljerna i processerna. Några<br />
”index” för att sammanfatta klinikernas resultat har man ännu inte hittat.<br />
Skellefteås arbete med <strong>huvudprocesser</strong> är enligt min mening intressant av flera<br />
skäl:<br />
• Skellefteå visar att det går att arbeta med gemensamma <strong>huvudprocesser</strong> i ett<br />
helt sjukvårdsdistrikt. Skellefteå kommer, liksom Värnamo, kunna bidra<br />
med erfarenheter av hur man kan/bör leda processer från ett centralt håll.<br />
• Samtliga högre chefer deltar i arbetet med att identifiera <strong>huvudprocesser</strong>na.<br />
Det illustrerar att arbetet med att ta fram kartan/modellen har ett värde i<br />
sig (jfr diskussionen om mentala modeller, sid 16). Det är ett skolexempel på<br />
hur arbetet med processkartan bör gå till.<br />
• Slutligen är Skellefteås <strong>huvudprocesser</strong> för anhörigstöd och intyg ett<br />
intressant exempel på att ”kunder”, ”verksamhetsidé” och ”<strong>huvudprocesser</strong>”<br />
måste hänga ihop. Frågan är dock om det innebär att modellen måste vara<br />
”vattentät”. På avstånd känner jag en tvekan inför dessa processers betydelse<br />
som budskap och styrinstrument. Det kommer bli intressant att ta del av<br />
Skellefteås framtida erfarenheter.<br />
9