h S (ft -Ö b£ 0) £ O O fl o iß > CS (fi O - Västerbottens museum
h S (ft -Ö b£ 0) £ O O fl o iß > CS (fi O - Västerbottens museum
h S (ft -Ö b£ 0) £ O O fl o iß > CS (fi O - Västerbottens museum
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
sälj akten under äldre tid<br />
Förhistoriska fynd vittnar - som<br />
framgår av rutan härintill - om<br />
att säl fångats och spelat en roll i<br />
hushållningen under mycket lång<br />
tid i västerbottnisk kustbygd. Ockr<br />
så i tidiga historiska källor kan<br />
man hitta uppgi<strong>ft</strong>er om vilken roll<br />
säljakten spelat för bosättningshistorien<br />
häruppe.<br />
Härse Faleson, själakarl.<br />
När Johannes Buraeus, vår förste<br />
riksantikvarie, befann sig på sin<br />
berömda resa till Torneå vid sekelski<strong>ft</strong>et<br />
1600, försummade han<br />
inte att i Bureå samla upplysningar<br />
om sin släkthistoria. I den uppteckning<br />
som i avskri<strong>ft</strong> <strong>fi</strong>nns bevarad<br />
i Uppsala universitetsbibliotek<br />
<strong>fi</strong>nns bl. a. en rad uppgi<strong>ft</strong>er om<br />
Bure kloster (se VÄSTERBOTTEN<br />
1931 och 1/69!). Där omtalas att<br />
Bure kloster sti<strong>ft</strong>ades av Härse<br />
Faleson, som utom att han var en<br />
mäkta lärd och vis man även var<br />
en mycket god "själakarl", dvs en<br />
duktig säljägare!<br />
Skelle<strong>ft</strong>ebygden börjar skymta<br />
i de historiska källorna under 1300talets<br />
tidiga del. Freden i Nöteborg<br />
1323 bidrog sannolikt i mycket hög<br />
grad till att det svenska riksstyret<br />
just vid denna tid började inse vil-,<br />
ka värden som fanns att hämta i<br />
utmarkerna i norr i form av vilt,<br />
skinn och <strong>fi</strong>sk. Freden innebar nämligen<br />
att de vattenvägar, på vilka<br />
man ännu i dag med båt obehindrat<br />
kan färdas från Finska vikens östspets<br />
och till Bottenviken, kom att<br />
bli säkrade norr om gränsen, till<br />
fördel för de ryssar och karelare<br />
som sedan länge idkade sälfångst,<br />
<strong>fi</strong>ske och handel på Vita havet och<br />
Bottenviken.<br />
72<br />
Under 1320-talet började Hansan<br />
enligt Helmer Tegengren också<br />
tillhandahålla lunebur ger salt,<br />
vilket förde med sig att de rika<br />
lax<strong>fi</strong>skena! norr ökade i betydelse.<br />
Saltet löste konserveringsproblemen<br />
(laxen är fet och svår att<br />
torka) och <strong>fi</strong>skena blev åtråvärda.<br />
Strax börjar också grälen om dessa<br />
mellan biskopsstolarna i Åbo<br />
och Uppsala. Vi kan i bevarade dokument<br />
skaffa oss kunskaper om<br />
dessa gamla lax<strong>fi</strong>sken, men Bottenvikens<br />
sälrika och drivande vårisar<br />
var ingen "fast" inkomstkälla,<br />
som gick att mäta ut och förläna i<br />
donationsbrev e. dyl.<br />
Tillkomsten av Bure kloster<br />
eller gille kan ha samband med<br />
det politiska spelet under 1300talet<br />
och det är i det sammanhanget<br />
upplysningen om att Härse Faleson<br />
var en god "själakarl" får<br />
sitt stora intresse.<br />
Olaus Magnus' sjökalvar.<br />
I sin "Historia om de nordiska<br />
folken" berättar Olaus Magnus<br />
i fyra kapitel i tjugonde boken om<br />
"sjökalvarna" som fanns "i stor<br />
mängd" i "Bottniska och Finska<br />
haven". Hans beskrivning är<br />
mycket intressant så tillvida att<br />
det med all önskvärd tydlighet<br />
framgår att det här är fråga om<br />
gråsäl! Jägaren, som iklädd en<br />
sälhund vaktar på sälen med<br />
spjut i drivisen, eller "kallar<br />
på sjökalven genom att böla som<br />
den", hade helt säkert blivit utan<br />
byte om det gällt den vaksamme,<br />
tyste och individuelle vikaren.<br />
Oalus Magnus berättar dessutom<br />
också att sälarna samlar sig i<br />
stora hjordar och går upp på land
Change language