22.09.2013 Views

h S (ft -Ö b£ 0) £ O O fl o iß > CS (fi O - Västerbottens museum

h S (ft -Ö b£ 0) £ O O fl o iß > CS (fi O - Västerbottens museum

h S (ft -Ö b£ 0) £ O O fl o iß > CS (fi O - Västerbottens museum

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Smiden behövdes vidare för förstärkning<br />

av de båda alternativa<br />

hål som tagits upp på kölens översida<br />

för mastfoten, vidare ringar<br />

i tredje bettet för fästande av<br />

dragbommen, (vid båtens dragning<br />

på isen) och märlor för fasthakandet<br />

av skvättborden, två par ringar<br />

i tol<strong>ft</strong>e och trettonde spanten för<br />

maststagen och slutligen ringar<br />

på utsidan för fästande av dragband.<br />

Bottnens undersida beslogs från<br />

fören och till ungefär midskepps<br />

med plåt. Utanpå plåten sattes<br />

längs sömmarna ribbor av tjurved<br />

till förstärkning. Under kölen sattes<br />

en kantställd bräda, som ökade<br />

kölhöjden, gav båten bättre styrförmåga<br />

i sjön och skyddade själva<br />

skrovet, när båten drogs på isen.<br />

Den kantställda brädan löper från<br />

förstäv till akterstäv och har sin<br />

största höjd ca 0, 27 m akterut.<br />

Under den kantställda brädan lades<br />

slutligen en tjurtall, "draget", vars<br />

hårda ved skyddar brädan och kölen<br />

under dragningen på isen.<br />

Underst har senare satts ett järnband<br />

som ytterligare skydd.<br />

Skvättborden, "sjibola", består<br />

av två bräder lagda på klink, som<br />

höjer båten ca 0, 35 m och används<br />

när den är nerlastad. På skvättbordens<br />

överkant <strong>fi</strong>nns en förstärkningslist<br />

och tre par håar av<br />

krokvuxna ämnen.<br />

Masten, som är 7, 5 m hög, kan<br />

riggas med råsegel eller gaffelsegel<br />

och fock. Det <strong>fi</strong>nns två urtag<br />

för mastfoten i kölen, det förliga<br />

används då båten föres med råsegel,<br />

det akterliga då den seglas<br />

med gaffelsegel. Masten har två<br />

par sidostag och ett förstag, men<br />

saknar segelbräda. När masten<br />

rests och stagen sträckts skall<br />

den luta något akteröver. Mastens<br />

längd bestämdes i detta fall av<br />

att man redan hade ett segel, som<br />

man fått från Lövön. Samma segel<br />

110<br />

används både som råsegel och gaffelsegel.<br />

För att bygga båten åtgick ungefär<br />

1 1/2 månad. Man arbetade<br />

under e<strong>ft</strong>er julsvintern och var<br />

klar i slutet av februari då jaktlaget<br />

skulle utrusta.<br />

Med båten i isen.<br />

Båten ägdes av ett jaktlag om<br />

fem personer. I laget utsågs den<br />

äldste och erfarnaste jägaren till<br />

ledare,"sjeppar". Denne ledare<br />

hade emellertid inga egentliga<br />

maktbefogenheter över de andra<br />

lagmedlemmarna, de viktigaste<br />

avgörandena diskuterades alltid<br />

inom laget. Vid fångstens fördelning<br />

var alla inom laget jämställda<br />

och <strong>fi</strong>ck en lott vardera. 1935<br />

ingick i laget Emil Sandberg<br />

(skeppare), Dan och Otto Andersson,<br />

Anders och Karl Granström.<br />

Jaktresan, "fäla", anträddes<br />

de sista dagarna i februari eller<br />

första dagarna i mars. Båten var<br />

då utrustad på följande sätt. Varje<br />

deltagare hade ett "pund" med<br />

bröd. "Pundet" bestod av två runda<br />

träbågar med 60 cm diameter,<br />

som hölls ihop av vidjor. I botten<br />

på bågen lades halm och "pundets"<br />

väggar bildades av en halm<strong>fl</strong>äta<br />

3 ä 4 cm tjock som skulle isolera<br />

brödet mot kylan. Inuti halmen<br />

lades brödvarv bestående av en<br />

" söttnebulla", ett jäst bröd, ca 5<br />

cm tjockt och med drygt 50 cm<br />

diameter. Ovanpå den lades ett par<br />

tunna lika vida bröd av samma<br />

deg, också de mjuka, däre<strong>ft</strong>er tunnbröd,<br />

ojäst kornbröd, vikt i trekanter.<br />

Trekanterna lades med spetsarna<br />

mot pundets mitt. På så sätt<br />

rymdes i ett varv fjorton bröd. Ett<br />

sådant varv kallades en "byttfyll".<br />

Varje deltagare hade vidare en<br />

laggad "fälbytta" fylld med en omgång<br />

bröd samt ost, en smörbytta,<br />

en <strong>fl</strong>äskbytta och en <strong>fi</strong>l<strong>fl</strong>aska. Den-

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!