h S (ft -Ö b£ 0) £ O O fl o iß > CS (fi O - Västerbottens museum
h S (ft -Ö b£ 0) £ O O fl o iß > CS (fi O - Västerbottens museum
h S (ft -Ö b£ 0) £ O O fl o iß > CS (fi O - Västerbottens museum
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
där de ligger och för ett väldigt<br />
oväsen. Man håller sig givetvis<br />
också till den lättfångade gråsälen<br />
- om han <strong>fi</strong>nns. Enligt<br />
Erik Bylund, var ett på det hela<br />
taget mycket varmt klimat med<br />
milda vintrar rådande under hela<br />
1500-talet. Detta innebär att<br />
gråsälen, som på hösten vandrar<br />
mot norr ända tills den <strong>fi</strong>nner<br />
lämplig yngelis, fann dessa först<br />
uppe i norra Bottenhavet och<br />
Bottenviken, i vilka vatten den<br />
sannolikt också var talrikare året<br />
om än den är idag.<br />
Sälfångsten i 1500-talets skattlängder.<br />
En uppfattning om säljaktens omfång<br />
och karaktär ger oss skattelängderna,<br />
vilka föreligger från<br />
mitten av 1500-talet, då beskattning<br />
av sälfångsten för kronans<br />
räkning påbjöds (1550). Sålunda<br />
uppbar fogden i Umeå stor socken<br />
år 1556 vart nionde lispund sälspäck<br />
som skatt, vilket i allt för<br />
nämnda år utgjorde 2 skeppund,<br />
3 lispund och 17 skålpund (1 skepppund<br />
= 170 kg, 1 lispund = 8, 5 kg<br />
och 1 skålpund = 0, 425 kg). Det<br />
skattades alltså för bortemot<br />
3400 kg sälspäck det året. Räkenskaperna<br />
berättar också samtidigt<br />
att 68 sälar fångades av 22 båtar<br />
med 3 notar och 171 nät. Med utgångspunkt<br />
från dessa siffror får<br />
förhistorisk sälj akt •<br />
man fram en medelspäckvikt om<br />
c:a 44 kg, vilket väl motsvarar<br />
vikaresälens genomsnitts späck<br />
vikt om hösten, när den är fet.<br />
Det är alltså fråga om fångst av<br />
vikaresäl med nät om hösten och<br />
sannolikt då vid de bestämda sälstenar,<br />
-grund och -örar, vilka<br />
i skattelängderna räknade antalet<br />
100, fördelade från Torneå till<br />
Umeå på den västra stranden av<br />
Bottenviken. Antalet fångade sälar<br />
längs denna kuststräcka är<br />
förvånansvärt lågt och uppges per<br />
år 1566, 1568 och 1569 till blott<br />
190, 163 resp, 90 djur. Allmogen<br />
i Norr- och Västerbotten anhöll<br />
1 612 om rannsakning av <strong>fi</strong>sketräsken<br />
och i det sammanhanget även<br />
en revidering av längderna över<br />
de gamla fångstplatserna för säl,<br />
vilka nu till stora delar p. g. a.<br />
landhöjningen låg så långt upp i<br />
skogen att hela skattesystemet<br />
hotade att rasa samman. Revideringen<br />
verkställdes och antalet<br />
0 Lundfors, Gummark, 20 km SV om Skelle<strong>ft</strong>eå. Stenåldersboplats<br />
med primitiva kvartsredskap. Dateras till 4. 000 f. Kr. Brända ben<br />
blott av vikar säl ingår i fynden. Se VÄSTERBOTTEN 1/70!<br />
# Bjurselet, Byske. Stenåldersboplats med redskap av skiffer,<br />
kvartsit och <strong>fl</strong>inta. Dateras till 2. 000 f. Kr. I ett rikt benmaterial<br />
med bl. a. inslag av grönlandssäl dominerar vikarsäl och sik. Se bl. a.<br />
VÄSTERBOTTEN 1/70!<br />
# <strong>Ö</strong>. Fahlmark, Bureå. Stenåldersboplats med kvartsitredskap. Dateras<br />
till 1. 000 f. Kr. Ben av bl. a. vikarsäl och svin.<br />
73
Change language