h S (ft -Ö b£ 0) £ O O fl o iß > CS (fi O - Västerbottens museum
h S (ft -Ö b£ 0) £ O O fl o iß > CS (fi O - Västerbottens museum
h S (ft -Ö b£ 0) £ O O fl o iß > CS (fi O - Västerbottens museum
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
der andra världskrigets år till<br />
omkring 115 kr. Säljakten upplevde<br />
på nytt en liten renässans och<br />
många som aldrig tidigare varit<br />
ute på långresor i isen gav sig nu<br />
iväg, bland dem t. ex. <strong>fi</strong>skaren<br />
Elof Persson i Jävrebodarna, vilken<br />
under dessa år även började<br />
fånga säl med kätte. Redskapet<br />
var för honom helt okänt, när en<br />
sälkätte någon höst under de första<br />
krigsåren kom ilanddrivande<br />
med sydostlig storm. Elof Persson<br />
snickrade sig nya och delvis<br />
förbättrade sälkättar. Under<br />
krigsåren <strong>fi</strong>skade han med ca<br />
20 varje höst. Detta gav en årlig<br />
extrainkomst på minst 2000<br />
kr. Elof skrattar gott när han<br />
berättar, att han en höst ålades<br />
att skatta för 1000 kr mer än han<br />
uppgivit i sin kdeklaration och<br />
menar att nog hade han <strong>fi</strong>skat<br />
säl för mer än så. Att sälkätten<br />
kom drivande till Jävrebodarna<br />
under andra världskriget tyder<br />
på att den kom <strong>fl</strong>itigt i bruk på<br />
något annat ställe just under<br />
denna tid. Vi vet att den emanerade<br />
från bröderna Markstedt i<br />
Fällbäcken (där den varit i bruk<br />
sedan slutet av 1920-talet), vilka<br />
även under denna tid utökade<br />
sitt antal av detta fångstredskap.<br />
I Bjuröområdet hade den blivit<br />
vanlig under 30-talet men längre<br />
ner än till Avan torde inte denna<br />
upp<strong>fi</strong>nning ha spritt sig. Per Lundgren<br />
i Avan känner till den och berättar<br />
att han även själv stod i begrepp<br />
att bygga sig en sälkätte,<br />
men att det av någon anledning ej<br />
blev av.<br />
Handeln med sälspäck skedde,<br />
som vi tidigare sett, redan under<br />
första världskriget, svart. Per<br />
Lundgren i Avan levererade fortfarande<br />
sitt späck till garvare<br />
Westerlund i Burträsk och Elof<br />
Persson i Jävrebodarna sålde det<br />
till garvare i Piteå och Sandlunds<br />
88<br />
garveri i Roknäs. Johan Berglund<br />
i Boviken, som också under denna<br />
tid började <strong>fi</strong>ska med sälkättet,<br />
sålde späck till Stenmans garveri<br />
i Kåge och Kågeströms garveri<br />
och skoaffär i Skelle<strong>ft</strong>eå, Lotsen<br />
Åke Sjöstedt och andra säljägare<br />
i Bjurön och Bjuröklubb sålde späcket<br />
till garvare <strong>Ö</strong>hmark i Bodan,<br />
Lövånger. Garvarna köpte även<br />
upp skinnen. Priset på sälprodukter<br />
stod sig oförändrat under hela<br />
40-talet och ännu omkring 1950<br />
och ären närmast däre<strong>ft</strong>er kunde<br />
man ännu få ut ca 100 kr för en<br />
säl. Men sedan tar handeln med<br />
sälspäck de<strong>fi</strong>nitivt slut. När sjöfarts<br />
spärrarna lossade och rans<br />
oneringstiden tog slut under det<br />
slutande 40-talet började det komma<br />
en billig tranolja, främst från<br />
Norge. Garverierna köpte nu denna<br />
istället för sälspäck, trots att detta<br />
var bättre. De gamla garverierna<br />
började nu också upphöra ett e<strong>ft</strong>er<br />
ett. De garvare som ännu under<br />
1950-talet funnos kvar i verksamhet<br />
var de sista representanterna<br />
för detta hantverk.<br />
Sälfångsten med kätte bedrevs<br />
ännu av ett fåtal <strong>fi</strong>skare under<br />
50-talet och ända in på 1960-talet,<br />
av vilka kan nämnas <strong>fi</strong>skaren Harald<br />
Dyhr i Bjuröklubb och Johan Berglund<br />
i Boviken. När säljakten e<strong>ft</strong>er<br />
andra världskriget än en gång blev<br />
mer olönsam uppmuntrade man på<br />
samma sätt som tidigare till förnyad<br />
jakt, nämligen genom att höja skottpremien<br />
från 10 till 15 kr och det<br />
var . väl främst härför som t. ex.<br />
Johan Berglund fortfor att fånga<br />
säl och delvis för att locka bort<br />
dem från de storryssjor och and-<br />
<strong>Ö</strong>vre bilden: Krypning på skridstång.<br />
Nedre bilden: I skjutläge. Båda<br />
bilderna tagna öster om Stora<br />
Fjäderägg i maj 1941 av Bertil<br />
Ekholtz.
Change language