h S (ft -Ö b£ 0) £ O O fl o iß > CS (fi O - Västerbottens museum
h S (ft -Ö b£ 0) £ O O fl o iß > CS (fi O - Västerbottens museum
h S (ft -Ö b£ 0) £ O O fl o iß > CS (fi O - Västerbottens museum
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
kring en fälbåt från obbola<br />
Per-Uno Ågren •<br />
Besökare i <strong>Västerbottens</strong> <strong>museum</strong><br />
är väl förtrogna med den stora<br />
"fälbåt", säljaktbåt, som till för<br />
ett år sedan var utställd i museets<br />
<strong>fi</strong>skeavdelning och där var uppställd<br />
med den inredning och tillbehör<br />
den hade, när den tjänstgjorde<br />
som jaktläger i isen. Den förvärvades<br />
1943 från Obbola, där<br />
den 1934 byggdes av bröderna<br />
Albin, Emil och Oskar Sjögren.<br />
Följande skildring av hur den byggdes<br />
och användes är grundad på<br />
uppgi<strong>ft</strong>er av <strong>fi</strong>skarna Emil Sandberg<br />
och Albin Sjögren, Obbola,<br />
som intervjuades härom 1961.<br />
Sälbåten byggs.<br />
Vid båtbygge höll man vanligtvis<br />
till i något uthus. Bröderna Sjögren<br />
byggde färdbåten i en "lagårdsport"<br />
- utrymmet mellan fähus och<br />
lada i en ladugård. Först hade de<br />
emellertid sökt ämnesvirke i skogen.<br />
Till spant behövdes små, senvuxna<br />
myrgranar, "stavargran",<br />
till bett och " stamnrötter" behövdes<br />
krokvuxna stycken som togs<br />
i övergången mellan stam och rotgren.<br />
Bordvirke lät man såga upp<br />
i cirkelsåg vid pappersmassefabriken<br />
i Obbola. I färdbåten användes<br />
3/4 tums granbräder.<br />
Kölen höggs ur en furustock så<br />
att den <strong>fi</strong>ck T-formad genomskärning.<br />
Förstäven, "framstamn"<br />
gjordes av ett krokvuxet ämne,<br />
som i sin nedre del gavs samma<br />
tvärsnitt som kölen. Upptill lät<br />
man kölens vågräta del smalna<br />
för att upp mot stävspetsen helt<br />
försvinna. Förstäven skarvades på<br />
106<br />
kölen med en horisontell snedlask.<br />
Viktigt var att forma snedlasken<br />
så att stävlinjen <strong>fi</strong>ck den rätta ly<strong>ft</strong>ningen.<br />
Den avgjordes genom bedömning<br />
med ögonmått. Skarven<br />
placerades långt ner, i höjd med<br />
spant 13 och 14. Akter stäven gjordes<br />
rak. I den togs med stämjärn<br />
ur en ränna för bordspetsarna.<br />
Akterstäven ställdes ovanpå kölen<br />
och spikades inifrån med lutning<br />
akteröver. Vinkeln mellan köl och<br />
akter stäv avgörs från fall till fall,<br />
man har ej använt en viss vinkel<br />
eller en mall för att bestämma<br />
den. Ju mer stäven lutar, desto<br />
lättare går båten undan sjön.<br />
Sedan hopsättningen av köl och<br />
stävar var klar lades kölen upp<br />
på två pallar, omkr. 30 cm höga,<br />
och förstäven sattes mot en vägg.<br />
Vidare sattes snedsträvor från<br />
golvet så att stävarna var ordentligt<br />
<strong>fi</strong>xerade i lod. Däre<strong>ft</strong>er började<br />
uppbordningen. Till förebild för<br />
# Detta och följande kapitel kan<br />
ses som en fortsättning på förra<br />
numrets skildring av det folkliga<br />
båtbyggeriet i Västerbotten.<br />
De har ingått i författarens licentiatuppsats<br />
om båtbyggeriet<br />
i övre Norrland. Publiceringen<br />
av hela materialet har möjliggjorts<br />
tack vare ett anslag från<br />
landshövding Elof Lindbergs<br />
minnesfond.<br />
• Ritningen på nästa sida liksom<br />
övriga här återgivna ritningar<br />
är utförda av ingenjör<br />
Henry Magnusson och ingår i<br />
fullständiga ritningssatser, som<br />
<strong>fi</strong>nns i <strong>Västerbottens</strong> <strong>museum</strong>s<br />
arkiv.
Change language