h S (ft -Ö b£ 0) £ O O fl o iß > CS (fi O - Västerbottens museum

More documents

Recommendations

Info

jaktredskap och jaktmetoder • Harpun med lös spets. Detta av eskimåerna ännu använda jaktvapen är genom fynd känt från förhistorisk tid. Sålunda påträffades 1907 vid grundgrävning i Norrköping ett sälskelett med en harpunspets av ben sittande mellan revbenen. Samma fyndkombination är känd från Närpes och Uleåborg. Jakten med harpun nämns av Olaus Magnus och var vanligt i Roslagen ännu under 1800-talet. Harpunen kan ha använts både vid jakt från båt och vid jakt till fots på isen, en jakt som kunde bedrivas också med hund enligt uppgifter från Runö och Åland. • Sälspjut. De säljägare, som avbildas på Olaus Magnus' Carta marina har sälspjut i högsta hugg. Redskapet med sin enkla hulling ingår ännu som en oumbärlig del av jägarens utrustning. Kallas vanligtvis "väckare". Skaftet skall vara så långt att väckaren kan användas som stöd för kikaren och det skall även innehålla så mycket trä, att väckaren flyter om man tappar den i sjön. Väckaren användes främst för att prova isens hållfasthet (man väcker = hugger i isen) men är även ett nödvändigt redskap i närkamp med illa skjutna sälar, eller för att hugga fast skjutna sälar som håller på att sjunka. 9 Sälnät. Möjligen vittnar förhistoriska fynd av kraftiga sänkstenar om att metoden med nätavspärrningar i sälens väg när han efter islossningen söker sig mot land på jakt efter sik och lax var praktiserad långt före vår tideräknings början. Detta passiva fångstsätt har sannolikt dominerat jakten längs den västerbottniska kusten under historisk tid - därom vittnar den vanliga termen"sälfiske" för sälfångst. De nät som användes var omkring 10 m långa och av grovt likargarn eller hampa, med en maskstorlek vanligtvis omkring 2 varv på alnen, eller ungefär 30 cm. Djupleken kunde variera mellan 3 och 5 m. Sälnätet saknade underteln och lidar (stadkanter). Flötena i övertelnen gjordes av svartbränt granträ, avlånga och spetsiga i ändarna som var fria, vilket skulle hjälpa till att trassla ihop nätet så mycket som möjligt när sälen hade gått på. Sälnäten sattes vid uddar eller hällar där sälen gärna gick fram eller ville gå upp att vila. Man kunde ofta sätta dem i anslutning till strömmings skotar eller sätta dem på tvären mot och under råkar i isen. Vanligtvis fick manvikaresälar med sälnät. 9 Sältina. Kvadratisk nätbur på trästomme, med ena sidan skjutbar i lodlinjen. Sältinan betades med fisk och gillrades på bottnen. När sälen simmade in i tinan och ryckte i agnet utlöste den samtidigt den uppgillrade och tungt belastade ena sidan, som åkte ner och stängde sälens reträttväg och den drunknade. 0 Fälan, eg. "färden". Avser den årliga fångstresan efter säl i de drivande vårisarna i Bottenhavet och Bottenviken. Man kunde långt in på 1930-talet "ligga i fälan" ända upp till två månader varje vår. Ordet brukades allmänt längs alla svensktalande kuster vid Bottenhavet och Bottenviken. • Skredstång, sälskida. En c:a 4 m lång skida, för sedd med en vit tygskärm "seglet" i spetsen och försedd med järngafflar som stöd för geväret. Med foten i en speciell tårem och med "väckaren" (se nedan!) som 76
SeiIwpwi/ 'aJsijojAAsÇ/ vTlA^ny 77
Page 1 and 2: tí o h S «H (ft -Ö b£ fe pfi S
Page 3 and 4: "Fälan", färden, kallas kort och
Page 5 and 6: sälarter När inlandsisen smälte
Page 7 and 8: vikaresäl hona hane nyfödd kut me
Page 9 and 10: liten uppslagsbok om säl • alg,
Page 11 and 12: där de ligger och för ett väldig
Page 13: upp större och effektivare redskap
Page 17 and 18: uddar där sälen gärna gick fram,
Page 19 and 20: sälj akt vid ratan 1828 Den tyske
Page 21 and 22: tingades mera av säljaktens ställ
Page 23 and 24: ligtvis inte prata så där förfä
Page 25 and 26: från t. ex. Bjurön, Jaktfärderna
Page 28 and 29: a dyra fiskeredskap, som salarna an
Page 30 and 31: kumenterar nu de sista sälkättarn
Page 32 and 33: En vanlig syn under vårsommaren i
Page 34 and 35: i skogen, skulle ställas in för v
Page 36: olja. Handelsmannen T. Larsson i Ut
Page 39 and 40: "Från sälfiske 1919: Oscar, Per (
Page 41 and 42: ger ju aldrig uppe samtidigt och de
Page 43 and 44: klamring en vak som uppstår då ha
Page 45 and 46: ygget användes en färdbåt för f
Page 47 and 48: "stamnrota", spikat på stävens in
Page 49 and 50: na mat skulle räcka för tre måna
Page 51 and 52: 113
Page 53 and 54: 115
Page 55 and 56: om sälj aktens båtar Edvin Bränn
Page 57 and 58: varianter, av isekor, som man anvä
Page 59 and 60: att det bör stavas med ö. Den sta
Page 63: Bilden t. v. : Ingvar Lundmark, NV,
Page 66 and 67:
128
Page 68:
aksidan • Ur Francesco Negris (se
show all

h S (ft -Ö b£ 0) £ O O fl o iß > CS (fi O - Västerbottens museum

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?