h S (ft -Ö b£ 0) £ O O fl o iß > CS (fi O - Västerbottens museum

More documents

Recommendations

Info

Första bordet spikades någon tum ifrån kölens vertikala del så att dennas horisontala del bildar en del av båtens botten. Innan spikarna slås i, borras spikhål upp från utsidan för att hindra sprickbildning i själva sömmen. Spikningen utfördes från utsidan med början akterifrån och spikarna krök- 108 tes, "nådades", på insidan. Spikavståndet var ca 7 cm. Första bordet kallades "bottenbrädan", översta bordet kallades "överstborde", i övrigt hade de enskilda borden inga särskilda namn. Första bordet följer köl och förstäv hela vägen och slutar liksom de övriga borden mot ett krysstimmer,
"stamnrota", spikat på stävens insida. Bordspetsarna spikas förut till en början i varandra. "Stamnrota", läggs in först när bordskalet är klart. Alltefter som uppbordningen fortgick anbragtes stöd från golvet mot bordskalets utsida, så att båtkroppens form fixerades. Därefter sattes spant, "vränger", och bett in. Först beräknades bettens läge med hänsyn till det utrymme som borde finnas midskepps för att fem man skulle få liggplatser. Därefter beräknades spantens plats. Man började med insättningen av betten och "rötterna", dvs spant 1-4 som gjordes av krokvuxna ämnen tagna ur granar vid övergången mellan stam och rot. Sådana användes där spantets vinkel var mindre än 90 och man därför inte kunde böja ett spantämne och få det hållbart. Rötter undveks emellertid så mycket som möjligt - de ansågs svagare än de böjda spanten. På akterkant av spant 4 och 5 sattes två bett i höjd med femte bordgången. Betten gjordes vartdera av två krokvuxna stycken, som skarvades med snedlaskar, det ena bettet närmare babords, det andra närmare styrbords sida. Krokarna vändes så att de spikades efter sjätte och sjunde bordgångarna. Ytterligare tre bett sattes in. Ett midskepps på förkant av spant 11 och två i för skeppet på förkant av spanten 17 och 18. Det förligaste bettet sitter i jämn höjd med fjärde bordet alla de övriga i jämnhöjd med femte. Man började därefter akterifrån och satte in spanten i tur och ordning. De fyra första spanten utgjordes, som nämnts, av granrötter, de första två oskarvade, det tredje med helt bottenstycke och påskarvade sidostycken. Skarvarna utfördes som haklaskar. Spant fyra och fem sträckte sig bara över fyra och ett halvt bord. Betten bildade deras fortsättning uppåt. De övriga spanten gjordes av gran, "morgran", som var tätfibrig och hade en viss böjlighet. Man böjde in spantet efter båt sidan och för att öka böjligheten basades spanten. Det berättas att man tidigare tjärade och värmde spantämnet över öppen eld. Spantet trampades ner på sin plats och "drogs" på undersidan med en passare, "sirkel", för att kunna inpassas tätt mot båtsidan. Man aktade sig för att göra alltför djupa urtag på undersidan av spanten för att minska deras styrka. Var spantämnet alltför löst i veden, "frönt", eller skars alltför många fibrer av vid inpassningen, bräcktes det lätt. Spanten skulle oskarvade räcka från reling, "su", till reling. Därefter spikades "stamnrota" mot förstäven och alla bordspetsarna spikades utifrån fast i detta krysstimmer. Relingslisterna, "subanna", kom därnäst i tur. De spikades på såväl in- som utsida av översta bordgången. Midskepps är de något högre än översta bordet, det bildas en springa, "lagg", mellan dem där skvättborden kunde sättas ner. Inredningen består av lösa skottar, "skötta", i fören, aktern och över betten i för och akter. Mellan andra och fjärde betten men under tredje bettet sträcker sig den på spanten spikade "långskotten" som når upp till femte bordet och där avslutas med ett slagband, "sustock", som sluter tätt mellan skott och båtsida. De lösa skotten benämns förifrån räknat "frambarken", "framskottet", "bakskottet" och "bakbarken". Genom bakskottet är upptaget ett hål för länspumpen. På akterstävens utsida sattes smiden för påhäktning av rodret. 109
Page 1 and 2: tí o h S «H (ft -Ö b£ fe pfi S
Page 3 and 4: "Fälan", färden, kallas kort och
Page 5 and 6: sälarter När inlandsisen smälte
Page 7 and 8: vikaresäl hona hane nyfödd kut me
Page 9 and 10: liten uppslagsbok om säl • alg,
Page 11 and 12: där de ligger och för ett väldig
Page 13 and 14: upp större och effektivare redskap
Page 15 and 16: SeiIwpwi/ 'aJsijojAAsÇ/ vTlA^ny 77
Page 17 and 18: uddar där sälen gärna gick fram,
Page 19 and 20: sälj akt vid ratan 1828 Den tyske
Page 21 and 22: tingades mera av säljaktens ställ
Page 23 and 24: ligtvis inte prata så där förfä
Page 25 and 26: från t. ex. Bjurön, Jaktfärderna
Page 28 and 29: a dyra fiskeredskap, som salarna an
Page 30 and 31: kumenterar nu de sista sälkättarn
Page 32 and 33: En vanlig syn under vårsommaren i
Page 34 and 35: i skogen, skulle ställas in för v
Page 36: olja. Handelsmannen T. Larsson i Ut
Page 39 and 40: "Från sälfiske 1919: Oscar, Per (
Page 41 and 42: ger ju aldrig uppe samtidigt och de
Page 43 and 44: klamring en vak som uppstår då ha
Page 45: ygget användes en färdbåt för f
Page 49 and 50: na mat skulle räcka för tre måna
Page 51 and 52: 113
Page 53 and 54: 115
Page 55 and 56: om sälj aktens båtar Edvin Bränn
Page 57 and 58: varianter, av isekor, som man anvä
Page 59 and 60: att det bör stavas med ö. Den sta
Page 63: Bilden t. v. : Ingvar Lundmark, NV,
Page 66 and 67: 128
Page 68: aksidan • Ur Francesco Negris (se

h S (ft -Ö b£ 0) £ O O fl o iß > CS (fi O - Västerbottens museum

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?