h S (ft -Ö b£ 0) £ O O fl o iß > CS (fi O - Västerbottens museum
h S (ft -Ö b£ 0) £ O O fl o iß > CS (fi O - Västerbottens museum
h S (ft -Ö b£ 0) £ O O fl o iß > CS (fi O - Västerbottens museum
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
der själva jakttiden i isen. Elof Persson<br />
i Jävrebodarna minns dock att<br />
man åt sälkött sporadiskt under första<br />
världskriget. När man bleckat av<br />
sälkropparna putsade man ytterst<br />
noga bort allt återstående späck och<br />
hinnor och sänkte dem sedan i en<br />
<strong>fl</strong>ödande bäck med friskt vatten,<br />
där de <strong>fi</strong>ck ligga och laka ur till<br />
den värsta transmaken försvann.<br />
De svenska jägarna tog sällan eller<br />
aldrig hem något kött vilket däremot<br />
<strong>fi</strong>nnarna gjorde och alltjämt gör. Någon<br />
gång kunde man dock ta hem<br />
"skrävlar" från sent skjutna djur<br />
och kött från kutar och göra sig ett<br />
skrovmål. Skrevlingar smakar alldeles<br />
förträf<strong>fl</strong>igt och kan inte skiljas<br />
från inkokta grisfötter. Kutkött<br />
smakar som <strong>fi</strong>n sjöfågel (t. ex.<br />
gräsand). Blodet har man gärna<br />
använt och under jaktfärderna kokades<br />
o<strong>ft</strong>a sälblodspalt. Stundom<br />
medfördes också en tom, rymlig<br />
träkagge, vilken man fyllde med<br />
sälblod sedan det svalnat och man<br />
saltat litet i det. Detta togs hem<br />
och blev så småningom goda paltbröd,<br />
som kunde räcka hela sommaren.<br />
Späck och olja.<br />
Sälspäck har: man inte ätit i mannaminne.<br />
Sigfrid Sundquist minns<br />
dock att hans mor, som var från<br />
kusten vid Byske, berättat att hon<br />
som ung sett sälblodspalt innehållande<br />
bitar av späck i stället för<br />
salt <strong>fl</strong>äsk.<br />
Sälspäck och tranolja har emellertid<br />
ha<strong>ft</strong> mycket stor betydelse<br />
vid skötseln av olika husdjur. Kor<br />
skulle t. ex. alltid ha späck eller<br />
tranolja när de <strong>fi</strong>ck trumsjuka eller<br />
var i allmänt dålig kondition<br />
(t. ex. e<strong>ft</strong>er kalvning). När man köpte<br />
smågrisar var det vanligt att<br />
samtidigt köpa en liter tranolja.<br />
Man gav det, litet då och då, i grisens<br />
mat och det höll den stark<br />
och fri från krämpor. Det var den<br />
bästa och billigaste försäkring san<br />
fanns. Det gick lika bra med sälspäck,<br />
vilket grisarna åt med stor<br />
förtjusning. Man <strong>fi</strong>ck dock akta<br />
sig för att ge dem för mycket, ty<br />
det var lätt att <strong>fl</strong>äsket tog smak.<br />
Därför slutade man med späckdieten<br />
minst en månad före slakten.<br />
När hästarna, som förr gick fritt<br />
läs mer i:<br />
E. BRÄNNSTR<strong>Ö</strong>M Med säljägare ute på Bottenhavet. Svenska kulturbilder,<br />
ny följd, del II. Stockholm 1935.<br />
S. EKMAN Norrlands jakt och <strong>fi</strong>ske. Uppsala 1910.<br />
P. GUSTAFSSON Grejorna har använts. VÄSTERBOTTEN l/70.<br />
P. GUSTAFSSON I sälisen denna vår. VÄSTERBOTTEN i/69.<br />
B. HAGLUND Säl. Stockholm 1961.<br />
O. HOLM De bottniska själarnas levnadsvanor. VÄSTERBOTTEN 1923.<br />
J. HULT Sälen och säljakten i <strong>Ö</strong>stersjön under de sista decennierna.<br />
Svensk jakt 9/1943.<br />
R. JIRLOW Västerbottnisk säljakt. VÄSTERBOTTEN 1930.<br />
E. KLEIN Vårt äldsta näringsfång. Svenska kulturbilder, Stockholm<br />
1930.<br />
O. OLOFSSON Till sälisen. Svenska turistföreningens årsskri<strong>ft</strong> 1937.<br />
H. R.A. SJ<strong>Ö</strong>BERG Livet bland Kvarkens söner och döttrar. Vasa 1925.<br />
J. SUNDFELDT-T. JOHNSON Färdmän från isarna. Stockholm 1964.<br />
P. SVENSSON Om säljakten i Bottniska viken,. Svenska jägarförbundets<br />
tidskri<strong>ft</strong> 1904.<br />
H. TEGENGREN Fångstmän och amasoner. NORRBOTTEN 1970.<br />
95
Change language