h S (ft -Ö b£ 0) £ O O fl o iß > CS (fi O - Västerbottens museum
h S (ft -Ö b£ 0) £ O O fl o iß > CS (fi O - Västerbottens museum
h S (ft -Ö b£ 0) £ O O fl o iß > CS (fi O - Västerbottens museum
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
För sin upp<strong>fi</strong>nning erhöll bröderna Markstedt ett pris om 400 kr av länets<br />
hushållningssällskap. I en kätte kunde stundom ända upp till fyra sälar<br />
fångas på en gång.<br />
• Gevär. Skjutvapen i kombination med smygjakt i vit skyddsdräkt är<br />
den metod man närmast förknippar med säljakten. Visserligen har eldvapen<br />
använts vid säljakt ända sedan 1500-talet, men man får inte överdriva<br />
betydelsen av denna tekniska landvinning.<br />
Huruvida eldvapen i någon större utsträckning användes vid säljakt<br />
redan vid denna tid är ovisst. I en <strong>fi</strong>skelängd från Ostvik i Byske 1566<br />
omnämnes dock skredstången, på vilken man smyger sig till skotthåll<br />
och på vilken bössan vilar i järngaf<strong>fl</strong>ar under färd i isen. Skredstången<br />
förefaller att vara helt avhängig av bruket av eldvapen vid säljakt, men<br />
därtill är den ett förträf<strong>fl</strong>igt fortskaffningsmedel i lös is och man drar<br />
även behändigt dödade sälar på den. Dock att den är okänd såväl på Åland<br />
som Runo. En bouppteckning hos Anders Johansson i Västerhiske (Umeå)<br />
år 1761 upptar en halv fälbåt och "1 större själbyssa", vilket inte bara<br />
talar om för oss att eldvapen nu är i bruk utan även att de kända långfärderna<br />
redan vid denna tid är en institution.<br />
Skottvidden hos de gamla, upp till 12 kg tunga, sälbössorna var ganska<br />
blygsam, laddningsproceduren omständlig och tidskrävande och kulor<br />
och krut kostsamt. Och även om träffsäkerheten ibland kunde vara förbluffande<br />
god så hände det sig o<strong>ft</strong>a att framstocken drog åt sig fukt,<br />
svällde och skränkte bösspipan så att skottet gick fel. Först med mausergeväret<br />
(modell 1896) <strong>fi</strong>ck säljägarna ett verkligt effektivt och lätt<br />
vapen, som kunde skjuta sex skott i rask följd, med stor precision och på<br />
långa håll. Mausern slog igenom strax e<strong>ft</strong>er sekelski<strong>ft</strong>et och redan före<br />
första världskriget kunde man dessutom börja förse den med kikarsikte.<br />
Mången gammal sälkarl höll ännu fast vid sin gamla bössa och misstrodde<br />
djupt de nya lättviktarna, som ju inte hade på långt när så mycket järn<br />
i stocken som de gamla kanonerna. Det var naturligtvis inte lätt att inse<br />
att en 6. 5 mm:s liten spetsig kula kunde åstadkomma större verkan än<br />
en massiv blydank om 16-20 mm! Men den väsentligt ökade utgångshastigheten<br />
i kombination med att man <strong>fi</strong>lade av spetsen på mauserkulan hade<br />
såväl bildligt som bokstavligt en förkrossande effekt på en sälskalle,<br />
vilket inte alltid var fallet med de gamla sälbössorna; även vid en hygglig<br />
fullträff med dessa kunde sälen i dödsögonblicket göra en liten överhalning,<br />
tillräcklig för att den skulle glida ner i sitt hål och sjunka död<br />
till botten. När mausergeväret med kikarsikte vinner spridning, avtar<br />
bruket av de gamla sälnäten och sälsaxarna. Det var väsentligt enklare<br />
att skjuta sälen "på kox" när den drog fram och tjuvvittjade skotar och<br />
nät, än att sätta sälnät och slagjärn i deras färdvägar. •<br />
80
Change language