h S (ft -Ö b£ 0) £ O O fl o iß > CS (fi O - Västerbottens museum
h S (ft -Ö b£ 0) £ O O fl o iß > CS (fi O - Västerbottens museum
h S (ft -Ö b£ 0) £ O O fl o iß > CS (fi O - Västerbottens museum
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
fångstplatser för säl blev nu blott<br />
20 (5 i Luleå, 5 i Piteå och 10 i<br />
Skelle<strong>ft</strong>eå).<br />
Helmer Tegengren håller före<br />
att säljakten på den svenska sidan<br />
vid denna tid skulle ha varit av<br />
helt underordnad betydelse i jämförelse<br />
med <strong>Ö</strong>sterbotten, där han<br />
beräknar att omkring 15000 sälar<br />
årligen miste livet under de omfattande<br />
fångstresorna ut i drivisen,<br />
vilka varje år engagerade<br />
bortemot 90% av hela den skattskrivna<br />
manliga befolkningen i<br />
kustsocknarna . För <strong>Ö</strong>sterbottens<br />
del konstaterar Tegengren en tydlig<br />
stagnation i säljakten i säljakten<br />
vid mitten av 1700-talet, vilket<br />
århundrade samtidigt uppvisar<br />
ett kra<strong>ft</strong>igt uppsving inom jordbruket.<br />
Av detta drar man gärna<br />
slutsatsen att det mindre bör vara<br />
fråga om norr- och västerbottningar<br />
än österbottningar som<br />
jagade säl i Bottniska och Finska<br />
viken under 1500-talet.<br />
Det gynnsamma klimatet under<br />
1500-talet torde ha kra<strong>ft</strong>igt gynnat<br />
åkerbruk och boskapsskötsen i<br />
Västerbotten. 1600- och 1700-talen<br />
uppvisar en tydlig försämring<br />
och under det senare kan man<br />
även iakttaga entydlig stagnation<br />
på det agrara området. Kanske<br />
får säljakten under dessa århundraden<br />
ökad betydelse för västerbottningarna,<br />
vilka någon gång<br />
under denna tid tydligen tar upp<br />
långfärdsjakterna med fälbåtar,<br />
sannolikt e<strong>ft</strong>er österbottniskt<br />
mönster.<br />
"Skjälar fångas av någre på skären".<br />
När Abraham Hiilphers beskriver<br />
Skelle<strong>ft</strong>eå socken under 1780-talet,<br />
berättar han att "Åkerbruket är<br />
fördelacktigt, dock inte så swarande<br />
emot Folkmängden och<br />
Socknens vidd. I förra tider har<br />
74<br />
Säd härifrån o<strong>ft</strong>a blifwit såld,<br />
men nu kan sällan något a<strong>fl</strong>åtas.<br />
När missväxt infallit, har spanmål<br />
ibland måst köpas. " Om säljakt<br />
berättar han att "Skjälar<br />
fångas endast af någre, som bo<br />
åt skären, hwarifrån och säljes<br />
litet skjältran". Fångstredskapen<br />
är tinor och nät. Sälfångst sker<br />
även på <strong>fl</strong>era andra sätt, han<br />
nämner skjitning på isen och i<br />
öppna sjön, hänvisade dock till<br />
J. D. Cneiffs beskrivning av säljakten<br />
i <strong>Ö</strong>sterbotten, där denna<br />
näring skulle vara mer lönande.<br />
År 1556 skattades, som vi nyss<br />
sett, för c:a 3,4 ton sälspäck i<br />
Umeå socken. Vid 1800-talets mitt<br />
beräknas samma socken ge i medeltal<br />
375 tunnor späck årligen,<br />
vilket om man räknar 97, 75 kg<br />
späck per tunna skulle motsvara<br />
närmare 37 ton. Om denna späckmängd<br />
representerade enbart nätfångade<br />
eller skjutna höstvikare,<br />
skulle antalet djur närma sig 1000.<br />
Det är ett orimligt gott byte. Man<br />
får nog förutsätta att merparten<br />
därför härrör från fälresorna i<br />
vårisen och att en hel del grå säl<br />
ingår i fångsterna.<br />
Fram till årtiondena omkring<br />
sekelski<strong>ft</strong>et 1800/1900, bedrevs<br />
säljakten med metoder och av<br />
orsaker som till sina väsentliga<br />
beståndsdelar förelåg redan under<br />
förhistorisk tid.<br />
Men allt e<strong>ft</strong>ersom jordbruket<br />
under det nya seklet snabbt utvecklas<br />
mot allt högre grader av effektivitet<br />
och bärkra<strong>ft</strong>ighet, glesnar<br />
skarorna i sälisen och vid säsongs<strong>fi</strong>skeplatserna<br />
och kvar blir bara<br />
de, som även fortsättningsvis måste<br />
<strong>fi</strong>ska för sitt uppehälle. Emellertid<br />
upplevde <strong>fi</strong>sket under tiden före<br />
första världskriget en liten revolution.<br />
Den maskinknutna nätslingan<br />
hade börjat vinna spridning med<br />
allt vad det innebar av tidsbesparingar<br />
och möjligheter att sätta
Change language