Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
— Eller ännu bättre, — upprepade diakon<strong>en</strong><br />
<strong>en</strong>vist och tog ett steg framåt, — döda mig, Ivan.<br />
— Du ska ta dö på dig själv du, ditt as, — stammade<br />
Akinfiev och bleknade, — du ska gräva <strong>en</strong><br />
grop åt dig själv och gräva ner dig i d<strong>en</strong> alldeles<br />
själv ...<br />
Han slog ut med armarna, slet upp sin krage<br />
och störtade omkull i ett plötsligt anfall.<br />
— Oj, mitt stackars blod! — utropade han med<br />
vild stämma och började kasta sand i ansiktet på<br />
sig själv. — Oj, mitt stackars eländiga blod, min<br />
eg<strong>en</strong> sovjetmakt...<br />
— Vanja, — Korotkov kom fram till honom och<br />
lade sin hand sakta på hans axel, — lugna dig,<br />
käre vän, och var inte leds<strong>en</strong>. Vi måste köra nu,<br />
Vanja ...<br />
Korotkov tog munn<strong>en</strong> full med vatt<strong>en</strong> och sprutade<br />
ut det på Akinfiev och hjälpte honom sedan<br />
över till hans kärra. Diakon<strong>en</strong> satte sig på kuskbock<strong>en</strong><br />
ig<strong>en</strong> och vi fortsatte färd<strong>en</strong>.<br />
Vi hade högst två verst kvar till d<strong>en</strong> lilla stad<strong>en</strong><br />
Verby. Där hade på morgon<strong>en</strong> samlats oräkneliga<br />
trängforor. Där var elfte division<strong>en</strong> och fjor-<br />
tonde och fjärde. Judar i västar stod framför sina<br />
dörrar och kurade och såg ut som plockade fåglar.<br />
Kosackerna gick omkring på gårdarna, samlade<br />
upp handdukar och tuggade på plommonkart.<br />
Så snart vi hade kommit fram lade sig<br />
Akinfiev tillrätta i halm<strong>en</strong> och somnade, m<strong>en</strong> jag<br />
tog ett täcke från hans kärra och gick för att uppsöka<br />
<strong>en</strong> plats i skuggan. M<strong>en</strong> fält<strong>en</strong> var på båda<br />
sidor om väg<strong>en</strong> översållade med exkrem<strong>en</strong>ter.<br />
En skäggig bonde i kopparinfattade glasögon och<br />
tyrolerhatt, som satt och läste tidning, mötte min<br />
blick och sade:<br />
— Dom kallar sig människor, m<strong>en</strong> dom snaskar<br />
ner värre än sjakaler. Man skäms för värld<strong>en</strong> ...<br />
Och så vände han sig och fortsatte att läsa sin<br />
tidning g<strong>en</strong>om sina stora glasögon.<br />
Jag tog då väg<strong>en</strong> mot skog<strong>en</strong> till vänster och<br />
såg diakon<strong>en</strong> komma gå<strong>en</strong>de mot mig.<br />
— Vart ska du ta väg<strong>en</strong>, landsman? — ropade<br />
Korotkov till honom från första kärran.<br />
— Håller på och samlar mig, — mumlade<br />
diakon<strong>en</strong>, tog min hand och kysste d<strong>en</strong>. — Ni är<br />
<strong>en</strong> fin man, — viskade han och gjorde <strong>en</strong> grimas,<br />
222 223
Change language