You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
var tyngd av sorg<strong>en</strong> efter Trunov gav mig också<br />
i lag med dem och började skräna i kapp med<br />
dem för att lindra min smärta. Då fick jag se <strong>en</strong><br />
galizier, lång och utmärglad som Don Quijote.<br />
D<strong>en</strong> här galiziern var klädd i vit linneskjorta,<br />
som räckte honom till hälarna. Han var klädd som<br />
för begravning eller nattvard och han ledde <strong>en</strong><br />
lit<strong>en</strong> raggig ko vid ett rep. På d<strong>en</strong> jättestora kropp<strong>en</strong><br />
satt ett litet lättrörligt ormhuvud; det täcktes<br />
av <strong>en</strong> bredbrättad halmhatt och gungade hit och<br />
dit. D<strong>en</strong> stackars kon kom gå<strong>en</strong>de efter; han förde<br />
h<strong>en</strong>ne med viktig min och hans långa b<strong>en</strong>rangel<br />
avtecknade sig som <strong>en</strong> galge mot d<strong>en</strong> lysande<br />
himl<strong>en</strong>.<br />
Med högtidliga steg passerade han torget och<br />
svängde in på <strong>en</strong> krokig tvärgata som var fylld<br />
med tjocka kväljande dunster. I de halvt nedbrunna<br />
hus<strong>en</strong>s eländiga kök stökade judinnor,<br />
som såg ut som gamla negresser, judinnor med<br />
oformligt stora bröst. Galiziern gick förbi och stannade<br />
längst bort i gränd<strong>en</strong> framför ett raserat hus.<br />
Framför husets fasad, vid <strong>en</strong> förvrid<strong>en</strong> pelare<br />
satt <strong>en</strong> smed, <strong>en</strong> zig<strong>en</strong>are, och skodde hästar.<br />
Zig<strong>en</strong>ar<strong>en</strong> gick löst på hovarna med sin hammare<br />
så att det flottiga håret fladdrade om huvudet på<br />
honom, visslade och log. Några kosacker stod<br />
omkring honom med sina hästar. Min galizier gick<br />
fram till smed<strong>en</strong>, gav honom, utan att säga ett<br />
ord, <strong>en</strong> handfull stekta potatisar. Utan att se på<br />
någon av de kringstå<strong>en</strong>de vände han sig om och<br />
gick.<br />
Jag skulle just gå efter honom när jag blev hejdad<br />
av <strong>en</strong> kosack som just hade fått sin häst<br />
skodd. Han hette Seliverstov, d<strong>en</strong> där kosack<strong>en</strong>.<br />
Han hade lämnat Machno <strong>en</strong> gång och tjänstgjorde<br />
nu i 33:e kavalleriregem<strong>en</strong>tet.<br />
— Ljutov, — sade han och tog mig i hand, —<br />
du bråkar med alla, du har fan i kropp<strong>en</strong>, Ljutov,<br />
— varför gick du så illa åt Trunov i morse?<br />
Och så började Seliverstov slunga mig i ansiktet<br />
<strong>en</strong> massa konstiga ord, och pratade någon<br />
smörja om att jag på morgon<strong>en</strong> skulle ha slagit<br />
Trunov, min eg<strong>en</strong> skvadronchef. Seliverstov<br />
gjorde mig mig alla möjliga förebråelser och tillrättavisade<br />
mig i alla kosackernas närvaro, m<strong>en</strong> i<br />
hans historier fanns inte ett uns av sanning. Jag<br />
180 181