You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
n<strong>en</strong> och solnedgång<strong>en</strong>s standar vajar över våra<br />
huvud<strong>en</strong>. Lukt<strong>en</strong> av gårdag<strong>en</strong>s blod och stupade<br />
hästar tränger in i aftonsvalkan. D<strong>en</strong> mörknande<br />
Zbrucz brusar, och forsarna knyter sina fradgande<br />
knutar. Broarna är förstörda och vi tar oss vadande<br />
över flod<strong>en</strong>. En majestätisk måne vilar på vågorna.<br />
Vattnet når ända upp till rygg<strong>en</strong> på hästarna<br />
och forsar mellan hundratals hästb<strong>en</strong>. Det<br />
är någon som håller på att drunkna och smädar<br />
Guds Moder. Flod<strong>en</strong> är beströdd med kärrornas<br />
svarta fyrkanter, fylld av larm, visslingar och<br />
sånger, som g<strong>en</strong>ljuder över slingrande månreflexer<br />
och glimmande vågdalar.<br />
Det är s<strong>en</strong>t på natt<strong>en</strong> när vi kommer fram till<br />
Novograd. I det kvarter som anvisats mig finner<br />
jag <strong>en</strong> havande kvinna och två rödhåriga judar<br />
med smala halsar; <strong>en</strong> tredje sover redan hopkurad<br />
mot vägg<strong>en</strong> med huvudet övertäckt. I mitt<br />
rum är skåp<strong>en</strong> uppbrutna, det ligger avrivna<br />
styck<strong>en</strong> av dampälsar på golvet, exkrem<strong>en</strong>ter, och<br />
skärvor av de invigda kärl som judarna använder<br />
<strong>en</strong> gång om året — till påsk.<br />
— Ta bort det där, — säger jag till kvinnan —<br />
10 11<br />
sånt snusk ni lever i ...<br />
De bägge judarna reser sig. De tassar omkring<br />
på filtsulor och plockar upp skärvorna från golvet,<br />
de rör sig ljudlöst, som apor, som japaner på<br />
cirkus. Halsarna sväller på dem och vrider sig.<br />
De breder ut ett trasigt bolster åt mig och jag lägger<br />
mig vid vägg<strong>en</strong>, bredvid d<strong>en</strong> sovande jud<strong>en</strong>.<br />
Det tryckande armodet lägrar sig över min bädd.<br />
Allt dränks i tystnad och det är bara mån<strong>en</strong> som<br />
strövar omkring utanför fönstret med blå händer<br />
stödjande sitt runda glänsande uttryckslösa huvud.<br />
Jag sträcker ut mina svullna fötter, ligger på<br />
mitt trasiga bolster och somnar. Jag drömmer om<br />
chef<strong>en</strong> för sjätte division<strong>en</strong>. Han jagar efter brigadchef<strong>en</strong><br />
på sin tunga hingst och planterar två kulor<br />
i ögon<strong>en</strong> på honom. Kulorna går ig<strong>en</strong>om huvudet<br />
på brigadchef<strong>en</strong> och hans båda ögon faller<br />
ner på mark<strong>en</strong>. ”Varför har du gett brigad<strong>en</strong> order<br />
om reträtt?” skriker Savitskij, chef<strong>en</strong> för sjätte<br />
division<strong>en</strong>, till d<strong>en</strong> sårade, och då vaknar jag,<br />
därför att d<strong>en</strong> havande kvinnan petar mig i ansiktet<br />
med fingrarna.<br />
— Hör ni... säger hon till mig... ni ropar högt i