Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
gajtj<strong>en</strong>ko utan att titta upp.<br />
Regem<strong>en</strong>tet satte sig i rörelse.<br />
— Om det är riktigt det där dom säger om<br />
divisionschef<strong>en</strong>, — viskade Afonka och höll inne tyglarna,<br />
— om det är riktigt att han ska bli avpolletterad,<br />
då är det lika bra att vi packar ihop på <strong>en</strong> gång.<br />
Punkt slut.<br />
Tårarna strömmade ur ögon<strong>en</strong> på honom. Jag<br />
stirrade häp<strong>en</strong> på Afonka. Han snurrade runt,<br />
grep tag i mössan, harklade sig och hävde upp ett<br />
krigsrop och sprängde iväg.<br />
Grisjtjuk med sin dumma tatjanka och jag —<br />
vi stannade <strong>en</strong>samma kvar och irrade fram och<br />
tillbaka mellan eldridåerna ända till kväll<strong>en</strong>. Divisionsstab<strong>en</strong><br />
var försvunn<strong>en</strong>. Andra förband ville<br />
inte veta av oss. Polackerna hade ryckt in i Brody<br />
och slagits tillbaka g<strong>en</strong>om ett motanfall. Vi körde<br />
fram till stad<strong>en</strong>s kyrkogård. Bakom några gravar<br />
kom <strong>en</strong> polsk patrull framspringande och öppnade<br />
gevärseld mot oss. Grisjtjuk gjorde helt om<br />
så att det knakade i alla fyra hjul<strong>en</strong>.<br />
— Grisjtjuk! — skrek jag medan vind<strong>en</strong> tjöt och<br />
kulorna v<strong>en</strong> om öron<strong>en</strong>.<br />
— Ett sånt rackartyg, — svarade han sorgset.<br />
— Det är ute med oss, — ropade jag i förtvivlad<br />
undergångsstämning, — det är ute med oss,<br />
far lille!<br />
— Varför plågar sig fruntimr<strong>en</strong>a? — svarade<br />
han ännu sorgsnare, — varför friar man och gifter<br />
sig, varför festar man på bröllopet ...<br />
En röd strimma visade sig på himl<strong>en</strong> och slocknade.<br />
Vintergatan steg fram mellan stjärnorna.<br />
— Jag måste skratta, — sade Grisjtjuk sorgset<br />
och pekade med piskan på <strong>en</strong> man som satt vid<br />
vägkant<strong>en</strong>, — jag måste skratta när jag tänker på<br />
hur fruntimr<strong>en</strong>a plågar sig ...<br />
Mann<strong>en</strong> som satt vid vägkant<strong>en</strong> var Dolgusjov,<br />
<strong>en</strong> telefonist. Han satt med b<strong>en</strong><strong>en</strong> brett isär och<br />
stirrade på oss.<br />
— Jag är. . . — sade Dolgusjov, när vi kom fram<br />
till honom, — det är slut med mig ... Begriper ni<br />
det?<br />
— Ja, det begriper vi, — svarade Grisjtjuk, och<br />
höll inne hästarna.<br />
— Ni måste offra <strong>en</strong> patron på mig. — sade<br />
Dolgusjov.<br />
88 89
Change language