25.09.2013 Views

Ryttararmén - Läs en bok

Ryttararmén - Läs en bok

Ryttararmén - Läs en bok

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

vins. Och bufflar är ing<strong>en</strong>ting att ha för <strong>en</strong> stackars<br />

trashank — vi ryssar har inget nöje av att plåga<br />

sådana kreatur. Nej för oss föräldralösa pojkar<br />

duger ing<strong>en</strong>ting annat än hästar, hästar till evigt<br />

bruk, som vi långsamt kan plåga tills de stupar i<br />

ett dike och själ<strong>en</strong> långsamt rinner ur kropp<strong>en</strong> ...<br />

Ja, så går jag där med mina hornprydda kritter.<br />

På alla håll är jag omringad av kor, mjölk<strong>en</strong> står<br />

som <strong>en</strong> tjock dunst kring mig så att jag luktar<br />

som ett sönderskuret juver, ungtjurarna går runt<br />

omkring mig, musgrå ungtjurar. Frihet<strong>en</strong> upp<strong>en</strong>barar<br />

sig för mig på fält<strong>en</strong>, det knastrar i gräshavet.<br />

himl<strong>en</strong> öppnar sig över mig som ett<br />

flerradigt dragspel, i Stavropol-guvernem<strong>en</strong>tet<br />

är d<strong>en</strong> mycket blå, förstår ni. Ja, så där går jag och<br />

vallar min hjord och när jag inte har annat att göra<br />

går jag och blåser i kapp med vind<strong>en</strong> på min herdepipa<br />

tills <strong>en</strong> gubbe kommer och säger till mig:<br />

— Hör du, Matvej, — sa han, — du ska gå till<br />

Nastja.<br />

— Varför det, säger jag. — Farbror skojar<br />

med mej kanske? ...<br />

— Nej, gå du, säger han, — hon vill det.<br />

Och så gick jag till h<strong>en</strong>ne.<br />

— Nastja! — säger jag och blodet gör mig alldeles<br />

mörk i ansiktet. — Nastja, skojar du med<br />

mej?<br />

M<strong>en</strong> hon hör inte på vad jag säger utan springer<br />

ifrån mig och springer allt vad hon orkar och jag<br />

springer med h<strong>en</strong>ne ända tills vi är på betesmarkerna,<br />

halvdöda, röda, med andan i hals<strong>en</strong>.<br />

— Matvej, — säger Nastja till mig — för tre<br />

söndagar s<strong>en</strong> när du gick med fiskarna ner till<br />

strand<strong>en</strong> gick du och hängde med huvudet. Varför<br />

gick du och hängde med huvudet? Var du<br />

leds<strong>en</strong> för nånting? Svara mej ...<br />

Och jag svarar h<strong>en</strong>ne:<br />

— Nastja, — svarar jag, — jag kan inte svara på<br />

det, mitt huvud är inte nåt gevär, det är vark<strong>en</strong><br />

korn eller sikte på det, m<strong>en</strong> hur det är med mitt<br />

hjärta, det vet du, det är tomt, det är bara mjölk i<br />

det, det är hemskt vad det luktar mjölk om mej ...<br />

Och Nastja blir ganska till sig när jag säger så<br />

där, det kan jag se på h<strong>en</strong>ne.<br />

— Jag kan svära på, säger hon och kiknar av<br />

skratt, skrattar för full hals ut över hela stäpp<strong>en</strong>.<br />

108 109

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!