Kolorektal cancer - Regionalt cancercentrum syd
Kolorektal cancer - Regionalt cancercentrum syd
Kolorektal cancer - Regionalt cancercentrum syd
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Akuta colonresektioner<br />
Akuta colonresektioner utförs i 20-25 % av fallen, dvs är vanligt. Indikationen utgörs oftast<br />
av stenoserande colontumör med colonileus som följd, men även perforation och massiv<br />
blödning förekommer. Är tumören belägen i högercolon är ingreppet oftast av samma<br />
karaktär som vid elektiv operation och primär anastomos kan utföras. Vanligast är<br />
emellertid att hindret ligger i vänstercolon och colon ovanför hindret är kraftigt dilaterad,<br />
ibland svårt cirkulatoriskt komprometterad eller till och med perforerad. Beroende på<br />
kvalitén på tarmen proximalt om colon<strong>cancer</strong>n kan ingreppet variera från en subtotal<br />
colektomi medtagande tumören till enbart en segmentell resektion av de <strong>cancer</strong>bärande<br />
segmenten. Om en tarmresektion med en direkt anastomos planeras bör tarmen göras ren<br />
med peroperativt lavage i de fall där den är utfylld med faeces. I de flesta situationer går<br />
det att göra en direkt anastomos primärt. Operation med primäranastomos kan<br />
kombineras med en tillfällig avlastande loopileostomi. Detta förfarande förhindrar inte<br />
anastomosinsufficiens men begränsar effekterna av ett läckage, även om nyttan med<br />
avlastning allt mer börjar ifrågasättas. Om patienten utgör en hög operationsrisk, fram för<br />
allt perforation med fekal peritonit eller steroidbehandling, bör tumören reseceras och en<br />
stomi anläggas med förslutning av rektum, så kallad Hartmanns operation. Är å andra<br />
sidan caecum kraftigt dilaterad eller missfärgad med eller utan perforation är det bättre att<br />
göra en subtotal eller total colektomi. Tarmfunktionen blir dock sämre, framförallt med mer<br />
frekventa avföringar och risk för sämre funktion med avseende på kontinens efter ett<br />
sådant ingrepp, vilket bör beaktas, särskilt på åldriga patienter. Hos svårt sjuka patienter<br />
kan det vara klokt att avstå från anastomoser i det akuta skedet och istället lägga fram<br />
tarmen som dubbelpipig stomi. Detta ingrepp, så kallat treseansförfarande, görs i dag<br />
utomordentligt sällan och endast som en temporär, livräddande åtgärd.<br />
En metod som för närvarande utvärderas är att via koloskop placera ett kort rör (stent)<br />
genom det trånga ställe som tumören utgör och på så vis upphäva ileustillståndet och<br />
medge tarmpassage. Åtgärden utförs antingen som ”bridge to surgery”, där en resektion<br />
senare utförs i elektivt skede sedan patienten hämtat sig från ileustillståndet. Alternativt<br />
kan stentbehandling bli slutbehandling som en palliativ åtgärd om den vidare utredningen<br />
visar på en icke kurabel spridd sjukdom.<br />
8.4 Rektumoperationer<br />
Kirurgi för rektal<strong>cancer</strong> är det svåraste och mest avancerade ingreppet vid kolorektal<br />
<strong>cancer</strong>kirurgi. Det bör utföras endast av härför väl tränad och erfaren kirurg och helst bör<br />
ingreppet utföras som ett teamarbete av två erfarna kirurger.<br />
Den kurativt syftande operationen mot rektal <strong>cancer</strong> kan i princip utföras på tre sätt; 1.<br />
Främre resektion med anastomos, 2. Främre resektion utan anastomos (Hartmanns<br />
operation) och 3. Rektumamputation. Andra former av mer begränsade ingrepp kan vara<br />
indicerade och i vissa fall även kurativa, dit hör olika former av lokala, endoanala eller<br />
transsakrala operationer, främst TEM (transanal endoskopisk mikrokirurgi).<br />
33
Change language