System Radiosändare RT-02 - Försvarets Historiska Telesamlingar ...

I underlag från 1957-58 föreslogs ett antal beställningar (för personal) för den planerade
organisationen. Av dessa fick CFV endast beställningar, enligt riksdagsbeslut 1958 samt i
prop 1959:110, för en major/kapten, en kapten, en fanjunkare och en överfurir.
Dåvarande chefen för FS/Tele argumenterade i FS/Tele skrivelse från 30/4 1959, bilaga H1,
samt i CFV skrivelse 26/6 1959, bilaga H2, ”Personalbehov för telemotmedelsorganisationen”
för personaltillförsel i flygstab, eskaderstab och vid fem sektorstaber med hänvisning till
”jämlikt ÖB beslut år 1955 uppdrogs åt CFV att ansvara för uppbyggnaden av en
telemotmedelsorganisation, som skulle handha huvuddelen av de för försvaret gemensamma
telemotmedlen. Härutöver tillkommer ansvaret för anskaffning och utnyttjande av flygvapnets
egna telemotmedel”.
I handlingen anges även följande: ”Materiel är beställd och är under leverans, men måste
förrådsställas, då personal saknas såväl för dess utnyttjande som för teknisk tillsyn och
underhåll. Ytterligare dröjsmål med organisationens utbyggnad är betänklig med hänsyn till
dels dess stora betydelse för luftförsvaret – en betydelse som vid flera tillfällen framhållits av
såväl överbefälhavaren som chefen för försvarsdepartementet - och dels de stora ekonomiska
värden, vilka komma ligga bundna i denna materiel, som icke är lämpad för
förrådsförvaring”.
Chefen FS/Tele argumenterade även för ytterligare personal bl a en förvaltare vid Flygstab, en
kapten vid Attackeskaderstaben, vid de fem Sektorstaberna behövdes två kaptener, två
fanjunkare och två överfurirer (signalister). Verksamheten beskrevs såsom att leda
verksamheten, ansvara för erforderligt regionalt samband, och i krig behövdes tre
avlösningsomgångar för dygnet runt tjänst. Överfurirerna behövdes som chefsobservatörer vid
störstationerna samt i fred som instruktörer för de värnpliktiga observatörerna.
FS/Tele konstaterar i samma handling att ”den för FV beredskap, funktion och
krigsuthållighet allvarliga bristerna betr personal och materiel för bl a teletekniskt betonade
tjänster (såsom signalorganisationen och telemotmedelsorganisationen) har av FS/Tele under
en följd av år framförts i olika sammanhang. De erforderliga kraftåtgärderna för
genomgripande förbättringar har emellertid icke kunnat komma till stånd”.
Dåvarande chefen för FS/Tele argumenterade i FS/Tele skrivelse från 2/4 1960, bilaga
H1,”Personalbehov för telemotmedelsorganisationen” för personaltillförsel i flygstab,
eskaderstab och vid fem sektorstaber med hänvisning till ”Av de begärda beställningarna har
endast ett fåtal erhållits, vilket medfört att den planerade uppbyggnadstakten för
organisationen icke på långt när kunnat följas.”
I handlingen anges återigen även följande: ”Materiel är beställd och är under leverans, men
måste förrådsställas, då personal saknas såväl för dess operativa utnyttjande som för teknisk
tillsyn och underhåll. Ytterligare dröjsmål med organisationens utbyggnad är betänklig med
hänsyn till dels dess stora betydelse för luftförsvaret – en betydelse som vid flera tillfällen
med skärpa framhållits av såväl överbefälhavaren som chefen för försvarsdepartementet -
och dels de stora ekonomiska värden, vilka komma ligga bundna i denna materiel, som icke
är lämpad för förrådsförvaring”.
Det var även problematiskt med tilldelning av den operativa personalen vid anläggningarna.
FS/Tele angav under 1958-59 behov av personal men Flygstaben informerade 10 år senare
(under 1968) att ingen var krigsplacerad i systemet.
Efter många års stabssvårigheter att få till en fungerande organisation lämnade dåvarande
FS/Tele i skrivelse från 1961”VPM förslag handläggning av telemotmedelsfrågor” och
förslaget innebär att FS/Tele lämnar över ansvaret för detta arbetsområde till FS/Plan.
101