System Radiosändare RT-02 - Försvarets Historiska Telesamlingar ...

More documents

Recommendations

Info

Nivå- och störningsbegränsaren Nivå- och störningsbegränsaren, även kallad fördröjningsenhet I, har till uppgift att skilja utifrån kommande triggpulser från störsignaler och att för varje inkommande triggpuls mata de sju fördröjningsenheterna lI med dels en icke fördröjd och dels en 20 ms fördröjd triggpuls. Fördröjningsenhet II Var och en av de sju fördröjningsenheterna II lämnar, på order från nivå- och störningsbegränsaren, en positiv likspänningspuls vars pulslängd och tidsläge kan ställas in med enhetens manöverorgan. Likspänningspulserna öppnar en sluss i förstärkarenheten och formar därigenom de i pulståget ingående pulserna. Insignalen till vardera fördröjningsenheten är en negativ puls med amplituden 100 V. Samtliga sju fördröjningsenheter är helt lika Osc- modenheten I osc- mod enheten, pos 3 ovan, alstras och moduleras bärvågssignalen Osc-mod enheten innehåller följande separata underenheter En brusgenerator som alstrar det tonfrekventa brus som amplitudmodulerar oscillatorsignalen En modulator där bruset amplitudmodulerar oscillatorsignalen En oscillator där den radiofrekventa bärvågen alstras En förstärkarenhet där den av bruset amplitudmodulerade oscillatorsignalen pulsmoduleras av likspänningspulser från fördröjningsenheterna. Oscillatorsignalen alstras av en självsvängande LC-oscillator i osc-mod enheten. Den består av ett rör, tre LC-kretsar och en variabel kondensator. Den ena av LC-kretsarna används för frekvensgenerering mellan 80 och 130 kHz, den andra mellan 130 och 200 kHz och den tredje mellan 200 och 300 kHz. Med den variabla kondensatorn kan frekvensen varieras steglöst inom vart av de tre frekvensområdena. I enheten alstras en brussignal med frekvensområdet 25 – 15 000 Hz. Brusgeneratorn utgörs av en blockeringsoscillator med tyratron och tre lågpassfilter. Bruset passerar tre lågpassfilter I, II och III som kan kopplas in och ur med omkopplare BANDBREDD. I läge 4,5 skärs frekvenser över 4 500 Hz bort, i läge 5,0 frekvenser över 5 000 Hz och i läge 6,0 frekvenser över 6 000 Hz. Med en omkopplare MODULATION, INRE-YTTRE väljs om man önskar att modulera med inre signalen eller med en yttre signal. Bärvågen amplitudmoduleras i modulatorenheten av det lågfrekventa bruset varefter den brusmodulerade bärvågen passerar tre ”slussar” där signalen pulsmoduleras. Från pulsselektorn kommer en triggpuls till nivå och störbegränsaren som även innehåller en pulsformare från vilken pulserna ansluts till fördröjningsenheterna typ II. Triggpulserna fördröjs 20 ms. Likspänningspulserna som öppnar slussarna alstras av de sju fördröjningsenheterna typ II som även benämnes kanaler. I var och en av fördröjningsenheterna II kan triggpulserna fördröjas mellan 0 – 20 ms samt pulslängderna mellan 0,8 och 1,6 ms. Drivenheten Från osc-modenhetens förstärkare matas de amplitudmodulerade pulserna till drivenheten, pos 4 ovan, som huvudsakligen utgörs av två parallellkopplade luftkylda rör. Enheten är bredbandig. Drivenheten förstärker den puls- och amplitudmodulerade oscillatorsignalen från osc- mod enheten till en lämplig nivå för matning av effektstativet 44
Kraftenhet 6,3 V. Kraftenhet 6,3 V, pos 5 ovan, alstrar glödspänningarna till samtliga rör i osc- och mod enheten, nivå- och störningsbegränsaren samt de sju fördröjningsenheterna. Likriktarenheten Den stabiliserade likriktarenheten, pos 6 ovan, lämnar följande spänningar: Ostabiliserad + 300 V till osc- mod enheten Stabiliserad spänning + 300 V till osc- mod enheten, nivå- och störbegränsaren samt fördröjningsenheterna Stabiliserad + 200 V Stabiliserad – 150 V Högspänningsenheten för drivenheten Högspänningsenheten för drivenheten lämnar anodspänning på 2 kV till drivenheten. Effektstativet I effektsteget förstärks pulserna från drivenheten till den slutliga uteffektnivån. Där finns sändarens slutsteg vars huvudkomponenter är två parallellkopplade luftkylda effektrör med gemensam tankkrets bestående av en avstämbar kondensator och tre lufttransformatorer. Effektstativet Slutrör Variabel kondensator (jmf storlek) 1. Katodström slutrör 1. 2. Spänning till de båda slutrören 3. Drifttimmar 4. Katodström slutrör 2 5. Mätomkopplare 6. Återställning överström slutrör 2 7. Mätuttag oscilloskop 8. Avstämningsratt variabel kondensator 45
Page 1 and 2: Försvarets Historiska Telesamlinga
Page 3 and 4: Förord Arbetet med denna rapport p
Page 5 and 6: 1 Beskrivning LORAN-C och Chayka na
Page 7 and 8: Utveckling, leverans och installati
Page 9 and 10: Sammanfattningsvis så kan det kons
Page 11 and 12: höjder, att kanske varken vår jak
Page 13 and 14: formella stabsbehandlingen av skapa
Page 15 and 16: I Teletekniska delegationen (TTD) p
Page 17 and 18: Begreppet störstation A ändrades
Page 19 and 20: Till FRA gavs uppdrag att utföra t
Page 21 and 22: Störgrupp A med störstation A Ben
Page 23 and 24: System Radiosändare RT-02 utveckli
Page 25 and 26: Det längre avståndet var enligt u
Page 27 and 28: denna mtrl regleras genom TOMT 80-1
Page 29 and 30: Järna anläggningen blev känd fö
Page 31 and 32: pulsgenerator med justerbar fördr
Page 33 and 34: Kretslösning styrpulssändare Unde
Page 35 and 36: användas för fältprov. Utvecklin
Page 37 and 38: Antal modulationskanaler: 3 st. Ut
Page 39 and 40: Radiohyddan till vänster och kraft
Page 41 and 42: Radiosändare RT-02 Interiörer: so
Page 43: Antenndelen, se bild ovan, omfattar
Page 47 and 48: Tankkretsstativet. I tankkretsstati
Page 49 and 50: pi-länkar. Hela filtrets funktion
Page 51 and 52: På masttoppen finns ett vitt roter
Page 53 and 54: Tving 34 km, Gamleby 14 km, Ire 21
Page 55 and 56: På bakpanelen sitter ett 24 poligt
Page 57 and 58: från mastens HF-potential, upp til
Page 59 and 60: vid Järna där den var i riktning
Page 61 and 62: frekvensväxling måste utföras vi
Page 63 and 64: Inga ytterligare indikationer har
Page 65 and 66: Driftgrupp RT-02 P-tabell behov fr
Page 67 and 68: FOA utredningsarbete; - utpunkten s
Page 69 and 70: Markägarna erbjöds att köpa bygg
Page 71 and 72: Kort presentation av projektgruppen
Page 73 and 74: Sture Nyberg, född 1928-08-15 i Os
Page 75 and 76: Bilagor BILAGA 1. 1 Beskrivning LOR
Page 77 and 78: Utveckling i Sovjetunionen av LORAN
Page 79 and 80: Pulsens utseende illustreras i neda
Page 81 and 82: CHAYKA-systemet Det ryska systemet
Page 83 and 84: Referenser 1. Jansky & Baily: Engin
Page 85 and 86: BILAGA 2. 2 Underrättelseunderlag
Page 87 and 88: I FOA rapport AH181 från 1953 ”P
Page 89 and 90: ”FF har sedan 1966 bedrivit studi
Page 91 and 92: dels utreda störningsproblemet bå
Page 93 and 94: I avsnittet om försvarsgrenarnas b
Page 95 and 96:
Den 1/10 1953 inrättades en motmed
Page 97 and 98:
forskning och utveckling avseende m
Page 99 and 100:
CFOA att före 1/6 inkomma med sina
Page 101 and 102:
I underlag från 1957-58 föreslogs
Page 103 and 104:
Under 1969 gav ÖB (Fst) ut ”Dire
Page 105 and 106:
BILAGA 4. 4 Sammanhängande tekniku
Page 107 and 108:
Vid konferensen redovisades tre fö
Page 109 and 110:
RAFAX-nätet kompletterades senare
Page 111 and 112:
Figur 1. Antenndiagram i horisontal
Page 113 and 114:
Man ska undersöka var den 10:e utr
Page 115 and 116:
Orientera om pågående arbeten Fr
Page 117 and 118:
sändardelen, önskar man avskaffa.
Page 119 and 120:
BILAGA 5. 5 Förvaltningarnas medve
Page 121 and 122:
I juni 1955 avbeställer FRA LV-mot
Page 123 and 124:
BILAGA 6. 6 Anläggningsbeskrivning
Page 125 and 126:
) Anläggningsutbyggnad 125
Page 127 and 128:
c) Beskrivning av respektive anläg
Page 129 and 130:
e) Foton Telebyggnader Ockelbo Ljus
Page 131 and 132:
Utpunkt Vagnhärad och Axmar Strind
Page 133 and 134:
BILAGA 8. 8 Källor med källförte
show all

System Radiosändare RT-02 - Försvarets Historiska Telesamlingar ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?