System Radiosändare RT-02 - Försvarets Historiska Telesamlingar ...
System Radiosändare RT-02 - Försvarets Historiska Telesamlingar ...
System Radiosändare RT-02 - Försvarets Historiska Telesamlingar ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
frekvensväxling måste utföras vid behov i ett frekvensområde från 50-100 till 300-400 kHz.<br />
Störningen påbörjas inte förrän det konstaterats dels att systemet är igång, dels att fi företag<br />
befinner sig inom störsändarens räckvidd. Störning sker inte med fler störsändare än vad som<br />
erfordras. Från 1961 beskrivs utnyttjandet att störverkan erhålls över allt svenskt territorium<br />
och ut till minimum 50 km utanför gränserna. Dubbeltäckning erhålls över praktiskt taget hela<br />
landet samt i de viktigaste områdena 3- eller 4-dubbel täckning. Om målsökande robotar<br />
insätts mot störstationerna kan verkan av dessa vapen minskas – ev helt undvikas – genom<br />
den möjlighet till växelvis sändning, som föreligger därigenom att dubbeltäckning har<br />
åstadkommits.<br />
Med den operativa grunden – där Ryssland/Sovjetunionen/Warszawa-pakten var fienden – så<br />
fanns alla anläggningar kustnära på den östra sidan. Den planerade stationen i Örebroområdet<br />
bedömdes senare som obehövlig.<br />
Sedermera förändrades ledningsstrukturen något och ÖB tog det aktiva beslutet för<br />
utnyttjande av <strong>RT</strong>-<strong>02</strong> och som respektive militärbefälhavare planerade det operativa<br />
utnyttjandet för. Respektive sektorchef hade det taktiska ansvaret och via Jaktstridsledaren<br />
(JAL) fattade telemotmedelsledaren insatsbeslut. Order gavs sedan direkt till driftgrupp <strong>RT</strong>-<br />
<strong>02</strong> som utförde störning.<br />
Inom stril 60 diskuterades bl a ”störlag” som en operativ funktion med tillgång till<br />
pejlutrustning och <strong>RT</strong>-<strong>02</strong> och nära informationsutbyte med respektive FRA-anläggning (bo).<br />
Sambandet till anläggningarna utgjordes av ett telefonabonnemang, beställd av KFF till<br />
respektive telekommissarie, ansluten till lokala Tvt nät, med anvisning ”Abonnentledningen<br />
avslutas med tvt huvudapparat i telebyggnaden samt anknytning i mastbunkern.” Denna<br />
telefon var även omkopplingsbar vid AT-stn så att en fast förbindelse upprättades till Lgc.<br />
Under 1974 angavs att en fast mobförberedd förbindelse ska utnyttjas för förbindelse med lfc.<br />
Under 1978 fanns i FV sambandsstudie behov angivet av 1st vanligt telefonabonnemang<br />
(ATN) och 1st direkt förbindelse på tråd (mobförberedd).<br />
På Gotland planerade CFV under 1963 att i ett tillkommande radargruppcentral (G1) så skulle<br />
en telemotmedelsledare med biträde ha direkt orderförbindelse till Ire-anläggningen.<br />
I sektor O1 stridsplan från 1973 finns ingen hänvisning till ledning av <strong>RT</strong>-<strong>02</strong> – ej heller vid<br />
reservledningsnivån, vilket tyder på att enbart ledning planerades ske från sektor O5 i östra<br />
Sverige.<br />
Operativt utnyttjande<br />
Information om den operativa och taktiska planeringen i HKV/MB-stab och sektorstaber från<br />
1970-talet saknas. Likaså anvisningar för när störningsinsatser skulle insättas. Troligen<br />
fungerade planering och ledning såsom tidigare beskrivits ovan. Med tanke på systemets<br />
användning i korta tidsförlopp talar detta för en långtgående delegering avseende beslut om<br />
insats. I Fst skrivelse från 1973 ”arbetsordning för sambandsavdelningen i HKV” avseende<br />
krig så framgår att motmedelsdetaljen bl a skall ”planlägga samt utge direktiv beträffande<br />
utnyttjandet av egna telemotmedel”. Hur detta skulle genomföras framgår inte av funna<br />
handlingar.<br />
Under 1974 föreslår CFV reglering av ledning och styrning/ansvar med förslag till STOEM<br />
och i Fst beslut från samma år tydliggörs ÖB inriktning av lednings- och ansvarsförhållanden<br />
i krig till:<br />
61