System Radiosändare RT-02 - Försvarets Historiska Telesamlingar ...

pulsgenerator med justerbar fördröjning och triggades av utifrån kommande signal, som
lagrades temporärt (i roterande minne i pulsgruppstativ).
Fas 3, komplettering med övervakningsutrustning 1963 – 1966
Systemet kompletterades med Övervakningsutrustning för ensning av navigations- och
störpulser för att utföra maskerande störning.
Övervakningsutrustningen bestod av Pulsgruppstativ och fjärrmanövrerad AM-mottagare
placerad vid en understation, 10 - 34 km från huvudstation. Man kunde nu se de inkommande
navigeringssignalerna på oscilloskop och justera störpulsernas fasläge för att störa maximalt -
även under pågående störsändning. Störning skedde med pulsmodulerat brus.
Fas 4, komplettering med ny funktionalitet 1966 – 1973
Systemet kompletterades med ett nytt Styrstativ, nu för vilseledande störning istället för
maskerande störning.
Det nya Styrstativet har Styrgenerator med kristallstyrd syntesgenerator för alstring av bärvåg,
Modulator med möjlighet att välja polaritet på störpulser, Monitor för att se och justera - ensa
- utsända störpulser med inkommande - avlyssnade - navigationssignaler och Mottagare för
att kontrollera pulsernas faskod på inkommande navigationssignaler.
Fas 1, experiment 1949 - 1957
Efter kartläggningen av Fredriksson systemets tekniska egenskaper analyserades hur systemet
skulle kunna störas. En generator tillverkades som kunde alstra pulser med motsvarande data
som det sovjetiska. Som störsändare användes en signalgenerator varefter de båda signalerna
anslöts till ingången på en Loranmottagare via koaxialkablar. Undersökningen avsåg att
bestämma lämplig störsignal, hur navigeringssystemets mätnoggrannhet kan påverkas och vad
som erfordras för att helt störa ut navigeringssystemet. Resultatet blev följande:
Omodulerad bärvåg. Kan ha en viss inverkan på mätnoggrannheten. Fullständig
förstöring av navigationssystemets mätmöjligheter kan uppnås endast om störsignalen
är så stark att navigeringsmottagaren helt blockeras. Detta är i praktiken omöjligt och
störning med omodulerad bärvåg är därför en mindre lämplig metod.
Störsändaren amplitudmodulerad med sinusvåg. Moduleringsfrekvensen bör vara
mellan 2000-5000 p/s och bärvågen bör moduleras till 100 %. För fullständig
förstörning av mätmöjligheterna fordras en störsignal som är 3-4 ggr så stor som
signalen från navigeringssändarna.
Störsändaren brusmodulerad. Om störsändaren amplitudmoduleras med brus erhålles
den troligen mest ändamålsenliga störsignalen. Bruset bör innehålla samma
frekvenser som navigeringspulserna (300-5000 p/s)
Övrigt. Fredriksson systemet har varit i drift ganska regelbundet under våren 1952 på
tider som kan karakteriseras som normal arbetstid, mellan 7 och 17. Vid enstaka
tillfällen har sändning förekommit nattetid. Avbrott upp till en dag har ibland
konstaterats. Vid några tillfällen har kodfördröjningen ändrats, men de normala
värdena ha efter någon timma återställts. Vid några tillfällen under april månad ha
vid FRA brusstörningar uppträtt med en periodicitet av 10 minuter. Varifrån dessa
störningar kom har ej med säkerhet konstaterats men en grov pejling gav ungefär
31