System Radiosändare RT-02 - Försvarets Historiska Telesamlingar ...

BILAGA 3.
3 Motmedelsorganisationens utveckling
Utvecklingen av motmedelsorganisationen – eller som det nu benämns ”telekrig” – har
utarbetats för att skapa en bredare bild och förståelse för i vilken tidsanda RT-02 utvecklades.
Motmedelsorganisationen har dock en mycket bredare verksamhet än vad som erfordras för
ledning och styrning av störning mot navigeringssystem - därav har beskrivningen nedan
fokuserats på de för RT-02 viktigaste delarna.
Utredningsverksamheten i staberna bedrevs parallellt med utvecklingen av RT-02 och kan till
viss del bidraget till ”revir”-tänkande, vem som ska ansvara och betala för vad, inom för
Försvarsmakten gemensamma telemotmedelssystem. Detta i sin tur medförde troligtvis att
den tekniska utvecklingen fördröjdes.
I FRA PM från 1947 ”angående avlyssning av radar mm” framgår bl a följande:
”Användningen i flygplan av radiosändare för navigering, spaning, eldutlösning och
igenkänning ur nu i stadd i stark utveckling. Olika slags sändareutrustning har använts och
användes i fjärrstyrda flygplan och i projektiler såsom glidbomber och fjärraketer samt i
flygplan som kontrollerar sådana. Allt detta synes öppna en möjlighet att i fred såväl som krig
komplettera optisk och ekoradioluftbevakning med radaravlyssning från markstationer samt
att genom sådan avlyssning skapa förutsättningar för användning av störning.”
I samma PM framgår deras önskan att få påbörja spaning mot ekoradar samt markburna
styrnings- och navigeringssystem.
Mot bakgrund till den diskussion som förts efter 2.a världskriget angående störning av egen
radio – ekoradioutrustning (som sedermera fick benämning radar) samt möjligheter att störa
fientlig utrustning tecknas bl a i C Fst beslut den 12 juni 1947 följande:
”Inom försvarsväsendet pågår ett kontinuerligt arbete för att utveckla ekoradion beträffande
materielen och dess användning samt utbildning av personal. I anslutning härtill måste
utredas åtgärder för att förhindra eller minska verkan av fientlig störning mot våra
ekoradiostationer o d. En bearbetning av störningsproblemet bör även leda till undersökning
av möjligheterna att fastställa fientlig ekoradioverksamhet och att störa denna. Härvid
åsyftas närmast ekoradioradioanläggningar och liknande i fientliga flygplan eller
örlogsfartyg. En undersökning av dessa problem skulle även kunna vara av värde för
utvecklingen av medel mot fjärrstyrda projektiler (flygplan) och fientliga flygplans och
fartygs radionavigering.
Utomlands har framkommit system för igenkänningssignalering (IK) vid ekoradio,
vilka……system omgivas dock med största sekretess och det torde icke förefinnas möjligheter
för den svenska krigsmakten att få del av dem. Inom landet måste därför tagas upp forskning
även på detta område……..teletekniska delegationen…har angivit de fordringar, som böra
uppställas på ett svenskt system för igenkänningssignalering (IK) vid ekoradio. Delegationen
föreslår att FOA ska erhålla i uppdrag att utarbeta ett sådant system.
Det är av synnerlig vikt att de ovan berörda frågorna klarläggas jämsides med
försvarsgrenarnas ekoradioorganisation….
Överbefälhavaren anmodar på grund härav försvarets forskningsanstalt att
90