System Radiosändare RT-02 - Försvarets Historiska Telesamlingar ...

Bilagor
BILAGA 1.
1 Beskrivning LORAN-C och Chayka navigationssystem
Allmänt
Historik
(en kort sammanfattning över uppbyggnaden av LORAN-C stationen på Färöarna
återfinns sist i denna bilaga.)
LORAN-C ( LOng RAnge Navigation) är ett radionavigeringssystem, som arbetar med
flera fasta långvågssändare, som sänder ut pulser med en bärvågsfrekvens av 100 kHz.
Med hjälp av en mottagare placerad på en båt eller i ett flygplan kan man bestämma
position och hastighet hos farkosten. Positionen bestäms på så sätt att mottagaren mäter
tidsskillnaden mellan pulserna från de fasta sändarna (hyperbelnavigeringssystem).
Systemet har kommit till stor användning i USA, Europa och Japan för såväl civilt som
militärt bruk. I Ryssland används ett nästan identiskt system, som kallas CHAYKA.
I november 2009 förklarade U.S. Coast Guard att LoranC-systemet ej längre behövs för
maritimt navigeringsändamål. Även U.S Department of Homeland Security (DHS) har
förklarat att LORAN-C ej längre behövs som reserv för GPS-systemet eller för något
annat federalt behov. Detta har resulterat i ett regeringsbeslut att stänga LORAN Csändarna
under år 2010. Dock fortsätter man tills vidare att deltaga i de ryskamerikanska
och kanadensiska LORAN-C-kedjorna.
Utveckling i väst av Loran på långvåg
Ref [1,2].
LORAN-A
Under andra världskriget utvecklades ett system för radionavigering, som arbetade på
frekvensen 1,95 MHz med beteckningen LORAN (Sedermera betecknat ”LORAN-A”).
Systemet fick en omfattande användning. Emellertid visade kriget i Stilla Havet att det
fanns behov ett liknande navigationssystem med längre räckvidd under dagtid.
LF LORAN
År 1945 gjordes vissa försök på USA:s östkust med ett system på lägre frekvens ("LF
LORAN"). Systemet var i grunden en tillämpning av LORAN-A-systemet på en lägre
frekvens. Man utnyttjade tre sändare, som arbetade på frekvensen 180 kHz.
År 1946 överfördes all utrustning i experimentsystemet till nordvästra Canada för vissa
prov i arktisk miljö.
Proven med LF LORAN visade att man för att uppnå tillräcklig noggrannhet i
tidsbestämningen på mottagarsidan måste studera såväl tidsläget för pulsens envelop
som bärvågens fas.
75